Universitetsbiblioteker 467 helt beroende av de statliga inköpsanslag som kan beviljas. Turun yliopiston kirjasto (Abo universitetsbibliotek). De första åtgärderna att skapa ett privat finskt universitet i Åbo vidtogos samma år som Finland blev en självständig stat, 1917. En bokinsamling påbörjades 1918 och följande år beviljades universitetet friexemplarsrätt till samtliga i Finland tryckta böcker. Biblioteket fick sin formella start 1921, då dess första bibliotekarie Volter + Kilpi utnämndes, och det öppnades för allmänheten i juni 1922. Biblioteket är både ett nationalbibliotek, som samlar alla finländska tryckalster, även från tidigare århundraden, och ett vetenskapligt allmänbibliotek för universitetsbehov. Universitetet har dock från början haft blott en humanistisk och en naturvetenskaplig fakultet, — år 1943 tillkom en med statliga medel helt bekostad medicinsk fakultet, Finlandskollektionen är från 1919 praktiskt taget fullständig och genom donationer har man fått enligt en beräkning två tredjedelar av all i Finland utkommen litteratur från tidigare perioder, För den utländska avdelningen kan inga än så talrika bokdonationer har varit av samma betydelse, Genom köp och byte har man strävat att anskaffa de viktigaste böcker och tidskrifter inom olika vetenskapsgrenar. Men en privat institution har aldrig haft tillräckligt med donationsmedel för dessa ändamål och penningknappheten var besvärande i synnerhet på 1930-talet. Bibliotekets administration har genom Kilpis och hans efterträdares, Eero K.→ Neuvonens (från 1941) praktiska duglighet stabiliserats på en hög nivå. Alla av universitetet ägda böcker anskaffas och katalogiseras centralt. Biblioteket hade sina lokaler länge i universitetets huvudbyggnad — ett gammalt hotellhus — men år 1954 fick det en egen modern byggnad ritad av A. Ervi. Utanför denna byggnad finns fakultetsbibliotek och det medicinska biblioteket. Bibliotekets storlek beräknas nu till circa 415,000 volymer, varav drygt hälften Fennicalitteratur. Bland specialkollektioner bör nämnas president J.K. Paasikivis bibliotek. Det finns separata alfabetiska och systematiska kortkataloger för finska och utländska avdelningen, enligt egen systematik. Antalet tjänstemän är nu 24. I bibliotekets publikationsserie har från 1948 tryckts 7 skrifter. S. Laurikkala: Volter Kilpi kirjastomiehenä — Volter Kilpi as librarian, (Turun yliopiston kirjaston julkaisuja II, 1948); de l'Université Turku — Finlande (Turun yliopiston kirjaston julkaisuja I, 1948); E. K. Neuvonen: Turku university library (Libri, IX, 1959). K.-E. H. 30* E. K. Neuvonen: Bibliothèque Åbo Akademis bibliotek. Biblioteket inledde sin verksamhet i januari 1919 för att i första hand tjäna forskningen och undervisningen vid den då nygrundade Abo Akademi. I mars 1919 beviljade regeringen biblioteket rätt till ett friexemplar, frånsett vissa smärre undantag, av all i Finland utkommande litteratur. För bibliotekets tillväxt sörjes därjämte genom byten (varvid som främsta bytesobjekt från dess sida tjänar Akademiens Acta-serier samt duppletter) och genom köp, varvid anslagen likväl genomgående varit små och köpen huvudsakligen koncentrerats till de ämnesområden, som är representerade inom de vid Akademien upprätthållna fakulteterna: en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig, en statsvetenskapli, en kemisk-teknisk och en teologisk. Vid anskaffning av äldre litteratur har den inhemska, särskilt den finlandssvenska, stått i främsta rummet; Akademibiblioteket strävar sålunda att tjäna som ett »finlandssvenskt nationalbibliotek«, I andra hand kommer i detta avseende de övriga nordiska ländernas litteratur och för vetenskaplig forskning centrala arbeten från andra kulturländer. En mycket stor del av bibliotekets accessioner utgöres av gåvor; intet nordiskt vetenskapligt bibliotek torde i så stor utsträckning som Akademiens ha fått mottaga donationer i form av såväl hela boksamlingar som enstaka arbeten, — Antalet accessionerade arbeten uppgick den 30.6.1959 till 368,984; härtill kommer såväl katalogiserade dissertationer och småtryck m.m. som t. v. obehandlade arbeten bland gåvorna, varför det sammanlagde antalet volymer kan beräknas stiga till inemot 500,000. Arbetet inom biblioteket karakteriseras av en utpräglad decentralisation ; vid sidan av huvudbiblioteket verkar f.n, icke färre än 29 (i administrativt avseende biblioteksledningen underordnade) institutions- og seminariebibliotek. I dessa förvaras i många fall den aktuellaste och oftast anlitade litteraturen inom vederbörande fack. Under den första tiden var biblioteket hänvisat till obekväma, ursprungligen för helt andra ändamål avsedda lokaliteter. Då i dem dessutom småningom uppstod en allvarlig utrymmesbrist, aktualiserades uppförandet en särskild byggnad för huvudbiblioteket. På grund av generöst bistånd av bokhandlaren Gösta → Branders och hans maka kunde man i november 1934 skrida till uppförandet av det s.k. »boktornet« (ritningarna av E. Bryggman). Det stod färdigt ett år senare, avsett att utgöra en första etapp i ett mera omfattande