468 Universitetsbiblioteker bygge. Kriget och svårigheterna att erhålla material m.m. fördröjde emellertid avsevärt den planerade tillbyggnaden. Sedan utrymmesproblemet blivit alltmera brännande kunde man i november 1956 inleda arbetena för uppförandet av en huvudbyggnad i anslutning till boktornet (enligt ritningar av W. Baeckman), också nu med stöd av makarna Branders donation. Huvudbyggnaden, som invigdes i maj 1958, inrymmer läsesal, låneexpedition, forskarrum, arbetsrum för personalen m.m., under det att »boktornet« jämte de nya källarutrymmena helt tagits i anspråk som bokmagasin. Biblioteket nyttjas främst av lärare och studenter vid Åbo Akademi, i viss utsträckning därjämte av utomstående. Den interurbana låneverksamheten är förhållandevis livlig. De viktigaste katalogerna är en alfabetisk över huvudbibliotekets samlingar, en alfabetisk över beståndet i seminarie- och institutionsbiblioteken samt en systematisk katalog. I bibliotekets handskriftsavdelning uppbevaras ett stort antal brevsamlingar och andra handlingar, huvudsakligen härrörande från finlandssvenska kulturpersoner, samt några omfattande affärsarkiv. Underställda biblioteksledningen är därjämte Åbo Akademis bildsamlingar. Bibliotekets arbete leddes från begynnelsen till år 1927 av fil. mag. Allan Törnudd, därefter intill år 1953 (fr. om, 1935 med titeln överbibliotekarie) av fil. dr. h.c. Eric → Holmberg. Nuvarande överbibliotekarie är fil. dr Carl-Rudolf + Gardberg. — Den ordinarie, biblioteksutbildade personalen uppgår f£.n, till ett antal av 10, vartill kommer extra tjänstgörande, skrivbiträden, praktikanter och vaktmästare. Oberoende av Abo Akademis bibliotek verkar Handelshögskolans vid Åbo Akademi bibliotek. A. Törnudd, Abo Akademis bibliotek (Abo Akademis årsskrift 1923—24); E. Holmberg, Abo Akademis boktorn (Abo Akademis årsskrift 1934—37); W. E. Nordström, AÄbo Akademi 1918—1943; C. R. Gardberg, Åbo Akademis bibliotek (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1949); C.-R. G ardberg, Akademibibliotekets huvudbyggnad (Abo Akademis årsskrift 1957—58); C.-R. Gardberg, The new library building of Abo Akademi (Libri, IX, 1959); O. Mustelin, Akademibibliotekets handskriftssamling (Skrifter utg. av Abo Akademis bibliotek IV, 1954); S. Dahlström, Abo Akademis bildsamlinger (Kalender utg. av Svenska folkskolans vänner 1955). O. M-n. Island. Universitetsbiblioteket i Reykjavík. Da Islands Universitet blev stiftet i 1911, overtog Fakulteterne de Bogsamlinger som havde tilhørt de tidligere Embedsmandsskoler i Teo- logi, Lægevidenskab og Jura; dog havde Præsteskolen tidligere afleveret det meste af sin Bogsamling til Landsbókasafn. Fakulteternes Bogsamlinger øgedes lidt efter lidt, ikke mindst ved nogle værdifulde Boggaver. Saaledes testamenterede Professor J. Jónsson allerede i 1909 sine Bøger til Islands fremtidige Universitet, og da Samlingen ved hans Død i 1934 blev afleveret, talte den ca, 7500 Bd., navnlig indenfor nordisk Filologi. En islandsk Privatsamler, Benedikt S.→ þórarinsson, testamenterede i 1935 sin meget værdifulde Samling islandske Bøger og Bøger om islandske Emner til Universitetet. Ved Afleveringen i 1940 talte denne Samling ca. 11,000 Bd. I 1935 ansattes dr. phil, E. Ól. Sveinsson som Bibliotekar ved det filosofiske Fakultets Bibliotek, men formelt blev Universitetsbiblioteket ikke stiftet før i 1940, efter at Universitetet havde faaet sin egen Bygning, hvori der blev indrettet Lokaler til Biblioteket samt en Studenterlæsesal. Biblioteket havde ved Indflytningen ca. 42,000 Bd, Dr. Sveinsson blev samtidig udnævnt til Universitetsbibliotekar; han afløstes i 1945 af nuværende Universitetsbibliotekar, dr. phil. Björn Sigfússon, Biblioteket har siden 1941 Ret til at kræve ét Pligtafleveringseksemplar af alle islandske Tryksager; udenlandske Bøger skaffes dels gennem Universitetets Bytteforbindelser, dels ved Køb som financieres af Universitetets egne Midler. Biblioteket har desuden modtaget flere værdifulde Boggaver, bl.a. 1951 afdøde Bibliotekar ved det kgl. Bibliotek i København dr. Sigfús Blöndals Samling af ikke-islandsk Litteratur paa ca. 6000 Bd. Dets nuværende Bogbestand er paa ca. 90,000 Bd. Biblioteket har en udmærket Samling indenfor islandsk Sprog og Litteratur, islandsk Historie og Retsvidenskab, nordisk Filologi, samt en god Grundstamme indenfor almindelig Sprogvidenskab. Paa Universitetets andre Fagomraader er Bogbestanden mere begrænset; Maalet har her nærmest været et Haandbibliotek. En vis Arbejdsdeling med Landsbókasafn og Specialbiblioteker i Reykjavík praktiseres for at undgaa Dublering af udenlandske Bogkøb, men er ikke gennemført i endelig Form. Norge. Universitetsbiblioteket i Oslo ble grunnlagt samtidig med Universitetet 2. september 1811 av Kong Frederik VI (Det kgl. Frederiks Universitet) og Universitetsbiblioteket fikk sitt nåværende navn i 1936. Bibliotekets grunnstamme var en gave fra kongen: 29,000 bind dubletter fra Det store kgl. Bibliotek og ca. 2500 Bind etter nordmannen J.E. Colbjørnsen, Videre regnet man fra starten