Universitetsbiblioteker 471 besto av sjefbibliotekar, underbibliotekar og 4 assistenter, med et samlet lønningsbudsjett på kr. 36,000. Alle innkjøp ble avgjort i et bokutvalg bestående av tre professorer med sjefbibliotekaren som sekretær. Universitetsloven ga biblioteket langt større handlefrihet og rådighet over de bevilgede midler. Overgangen til Universitetsbibliotek nødvendiggjorde forskjellige tiltak, mange av dem influert av utviklingen ved Universitetsbiblioteket i Oslo, Rekvireringen ble utvidet til også å omfatte aviser. Et nytt katalogsystem ble innført. Den gamle seddelkatalogen ble bibeholdt og fortsatt som tidligere for etterhvert å gå over til bare å bli »huskatalog«. Samtidig anla man en alfabetisk og en systematisk kortkatalog til bruk for publikum, Den gamle bokmassen ble skjøvet sammen og avsluttet, og all tilvekst stillet opp etter det nye systemet. Senere er nytt ordningsord for katalogisering innført. Byggesaken ble tatt opp igjen. En privat gave på 5 mill. kroner gjorde det mulig å reise et nytt bygg på 25,000 m? like i nærheten av det gamle. Den raske utvikling det nye universitet har gjennomgåt har medført en forsert virksomhet for biblioteket. Etterhvert som nye lærestoler ble opprettet, økte kravene til litteraturanskaffelser uten at biblioteket i begynnelsen kunne følge med. En stigende forståelse og imøtekommenhet, særlig fra Universitetets side har etterhvert medført en økning av innkjøpsbudsjettet som i 1961 utgjør ca. kr. 280,000. Tilveksten er 12—14,000 bind årlig, boksamlingen ca. 430,000 bind. Det har for tiden 24 faste stillinger og et hjelpepersonale på 10—12. A. M. Wiesener: Biblioteket [1825—1925]. (Bergens Museum 1925, En historisk fremstilling 1925; G. Munthe: Universitetsbiblioteket i Bergen (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXXVII, 1950). H. Ba. Sverige. Göteborgs universitetsbibliotek. Genom beslut av 1960 års riksdag övertogs + Göteborgs stadsbibliotek av staten med benämningen universitetsbibliotek fr.o.m, 1961. Lunds universitetsbibliotek fick sin kommande verksamhet första gången reglerad redan genom de av Karl XI:s förmyndarregering 1666 fastställda konstitutionerna för universitetet i Lund, men trädde i funktion 1671, då domkapitlets boksamling överfördes i universitetets ägo. Denna samling, som numera rekonstruerats, innehöll 371 tryckta böcker och 15 handskrifter. Huvuddelen av böckerna härrörde från det bibliotek, som på 1570-talet skänkts till kapitlet av kantorn Bent Arvidsen (det s. k. Bibliotheca Benedictina), handskrifterna däremot från medeltiden, bland dem »Li- ber daticus lundensis vetustior« och »Necrologium Lundense«, båda viktiga källor till domkyrkans äldsta historia. Trots att i enlighet med konstitutionerna bibliotekarie utnämndes 1668 hade i själva verket universitetet under sin första tid icke något bibliotek att räkna med. Först genom Karl XI:s donation 1683 av riksrådet Edmund Figrelius Gripenhielms bibliotek, omfattande o. 6000 band, bl.a. krigsbyten och åtskilliga volymer från drottning Kristinas bibliotek, fick universitetet en större boksamling. Ett par år senare följde en ny donation, prof. Chr. Rostius’ efterlämnade boksamling, omfattande o. 500 band, 1709 förvärvades genom köp överstelöjtnant E. J. Mecks bibliotek, omfattande över 1000 tryckta böcker och 27 handskrifter. Sedan biblioteket till en början inhysts i provisoriska utrymmen, fick det 1690 egna lokaler i den av konungen till universitetet skänkta f.d. kungsgården på Lundagård, det nuvarande s.k. Gamla biblioteket. Bibliotekets utveckling var under hela 1700-talet synnerligen blygsam, Bland de mera betydande förvärven kan nämnas den donation, som 1777 överlämnades av riksrådet, universitetskanslern Melker Falkenberg. Vid 1800-talets ingång uppgick bokbeståndet fortfarande till knappa 20.000 vol. Med förbättrade ekonomiska resurser och under Anders Lidbecks, bibliotekarie 1799—1828, insiktsfulla ledning gick utvecklingen därefter snabbare. 1805 fastställdes nytt reglemente i nära anslutning till det vid Uppsala universitetsbibliotek gällande. Lokalförhållandena blev väsentligt förbättrade, nya kataloger lades upp, varvid bl.a. Esaias Tegnér som amanuens och vice bibliotekarie var behjälplig. 1818 inträdde biblioteket som det första svenska i det i Marburg organiserade »commercium litterarium«, varigenom grunden lades till den för bibliotekets fortsatta tillväxt så betydelsefulla internationella bytesverksamheten. H. Reuterdahl (1835—44) gjorde med hjälp av ett särskilt anslag å 5000 rdr b:co under en utlandsresa stora förvärv av litteratur i Tyskland. Den ännu bestående uppdelningen av samlingarna i en svensk och en utländsk avdelning genomfördes. Bibliotekslokalerna utvidgades avsevärt genom en påbyggd tredje våning. Bland större donationer under 1800-talet märkes fältmarskalken J. C. Tolls papper, det omfattande De la Gardieska arkivet (+ Löberöds bibliotek) och Esaias Tegnérs efterlämnade brev och manuskript. Under Ed, + Berlings långa tid som universitetsbibliotekarie (1844—83) underkastades katalogerna en grundlig omarbetning,