472 Universitetsbiblioteker varvid som en viktig nyhet en alfabetisk katalog på lösa blad påbörjades 1870. Hans energiska insatser för lösandet av den alltmera brännande lokalfrågan ledde slutligen till det resultatet, att den gamla universitetsbyggnaden i sin helhet uppläts åt biblioteket. En tryckt accessionskatalog påbörjades med år 1854 och utgavs t.o.m. 1885, varefter den uppgick i den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen, Det blev Berlings efterträdare Elof → Tegnér, universitetsbibliotekarie 1883—1900, som fick stå för nyordningen i de utvidgade lokalerna, vilken kom att innebära en fullständig nydaning av biblioteket enligt moderna biblioteksprinciper, varvid Tegnérs erfarenheter från sin tjänstgöring vid Kungl. biblioteket och hans organisatoriska förmåga kom till sin rätt. Sin främsta insats gjorde Tegnér genom den under hans tid genomförda omkatalogiseringen av samlingarna, varvid en fullständig realkatalog baserad på ett moderniserat klassifikationssystem upplades, Lokalfrågan kom snart att åter aktualiseras och sedan flera olika alternativ prövats, delvis i skarp polemik mellan företrädare för olika uppfattningar inom det akademiska konsistoriet, fattades 1898 beslut om uppförande av en ny biblioteksbyggnad på Helgonabacken, där byggnadsarbetena kunde påbörjas 1902 under Tegnérs efterträdare Carl af → Petersens, bibliotekets chef 1900—18. Vid överflyttningen till den nya byggnaden, som stod färdig 1907 och som vittnade om af Petersens förutseende och imponerande byggnads- och bibliotekstekniska sakkunskap, uppgick samlingarnas omfång til över 6700 hyllmeter. Biblioteket befann sig under af Petersens tjänstetid, som har betecknats som »den mest lyckosamma under hela dess tillvaro«, i stark utveckling, anslagen för materiel och bokinköp höjdes avsevärt, det senare i samband med överflyttningen till 60,000 kr., den fast anställda personalen mer än fördubblades och flera betydande förvärv gjordes genom donationer. Den fortsatta snabba utvecklingen och tillväxten av samlingarna återspeglas i bibliotekets byggnadshistoria. 1907 års byggnad, som till en början endast delvis blev inredd och som beräknades ge utrymmen tillräckliga för c:a 50 år framåt, visade sig redan under 1920-talet vara klart otillräcklig och flera preliminära förslag till utvidning utarbetades. En kortfristig lösning av problemet åstadkoms genom det vid 1930-talets mitt färdigställda boktornet, vilket innebar en relativt god förbätt- ring av magasinsutrymmena och en viss sådan av utrymmena för forskare och personal. Redan tio år senare, vid tidpunkten för andra världskrigets slut, hade tillbyggnadsfrågan åter blivit högaktuell och efter flera års förberedelser kunde, sedan riksdagen beviljat erforderliga medel, inalles över 6,100,000 kr, en genomgripande om- och tillbyggnad påbörjas vid årsskiftet 1953/54, genom vilken bibliotekets utrymmen för såväl samlingar som för publik och personal ungefär fördubblades. Genom tillbyggnaden bereddes utrymme för två nya specialavdelningar inom biblioteket, dels en särskild medicinsk avdelning, dels ett studiebibliotek för studerandena på lågstadiet, båda med egna läsesalsutrymmen och särskild låneexpedition. Som resultat av 1945 års universitetsberednings förslag fick biblioteket under senare delen av 1940-talet en icke oväsentlig utökning av personalen. En vid 1950-talets mitt genomförd organisatorisk undersökning, i samarbete med Statens organisationsnämnd, ledde också till en viss förbättring. Personalen har 1961 följande sammansättning: överbibliotekarie, 6 förste bibliotekarier, 10 bibliotekarier, 1 amanuens samt assistent-, biträdes-, expeditionsvakts-, bokbinderi- och fotopersonal m.fl. Verksamheten är organiserad på sex huvudavdelningar, centrala administrationen, svenska och utländska tryckavdelningarna, handskriftsavdelningen, katalogiseringsavdelningen samt låneexpeditionen, vardera under ledning av en förste bibliotekarie. Härtill kommer bl. a, institutionstjänsten, som upprätthåller förbindelserna med institutionsbiblioteken vid universitetet, samt de ovan nämnda medicinska centralbiblioteket och studiebiblioteket. Samlingarna, som även under innevarande sekel fått flera betydande tillskott genom donationer, bl. a. direktör C, M. Collins praktfulla bibliotek, professorerna Karl Petréns och Esaias Tegnér d.y:s bibliotek, Victoria Benedictssons och Ola Hanssons efterlämnade papper, professor Fredrik Bööks brevväxling och, genom köp, Per Hallströms papper och brevväxling, omfattar (enligt Statistisk årsbok 1960) 33,166 hyllmeter tryckta skrifter utom tidningar, c:a 2300 meter tidningar och inemot 800 meter handskrifter. Anslaget för bokinköp och bindning uppgår budgetåret 1961/62 till 615,000 kr. Gällande reglemente för bibliotekets verksamhet fastställdes av universitetskanslern 1958.