Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men sedan körde jag fast igen. Och nu var det ju inte
1914. Nu var det 1948. Fast om flickan från Folkets
ungdom som haft hand om mig kunde jag inte skriva.
Inte åt Expressen. Inte om svårigheten att diskutera
med henne:
– Jag är ungkommunist, sade jag. Men vad har hänt
med SKOJ? Ert ungdomsförbund. Varför finns det
inget kommunistiskt ungdomsförbund hos er? Ni har ju
gjort revolution. Var finns partiet? Jag ser inget av det.
– Det vore sekterism, sade hon. Då skulle vi skilja ut
oss från folket. Det var något vi lärde i den
antifascistiska kampen. Det lärde hela världsrörelsen under kriget.
Du som ungkommunist har väl läst resolutionen från
1943 när Komintern upplöstes?
– Är du själv kommunist? frågade jag.
– Ja, sade hon dröjande.
Sedan lade hon till:
– Men det talar vi alltså inte om i denna etapp. Vem
som är partimedlem och vem som icke är det
diskuterar vi inte. Partiet finns. Som partimedlem är man
disciplinerad. Att partiet leder vet alla. Men folken i vårt
land befriade själva landet och partiets ledande roll
beror på att folket respekterar dess styrka och riktiga
politik. Det viktiga nu är att hålla folkfronten samman.
Fast hon hade varit rar när vi inte talade politik. Vi
hade stått i skymningen på bron och sett ner i floden.
Hon ville egentligen studera till läkare:
– Det var något jag tänkte på uppe i bergen under
kriget. Men sedan blev det andra uppdrag. Och man
har inte beslutat sig ännu. Snart kanske jag är för
gammal för att börja studera igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
