- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
172

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Så började det.

Hon förstod vad jag sade. Kommunist var också
hon. Och vi talade. Blues och folkmusik och politik
och kriget som just var över.

– I don’t trust the Lomaxes, sade hon. Jag vet ju hur
de behandlade Huddie Ledbetter. Han var en fin man
and a great artist. Han var politiskt medveten också.
Har du hört hans Mr. Hitler? Eller Jim Crow Blues?
Men gamle Lomax ville ha honom som boy. En
utklädd black-face minstrel som sjöng prisonsånger för
vita.

– Men nu efter detta kriget blir världen aldrig
densamma mer, sade hon. Denna gång tar folk sitt
människovärde tillbaka. Det visade de redan i Detroit under
kriget. Trots all red-baiting tog de strid for the unions.
Och strid mot white supremacists. Race riots kallar de
fina liberalerna det. Men också riots är kamp för equal
rights.

– Bessie sjöng om det 1928, sade jag.

– Jo, sade Maxine och i Poor Man’s Blues är the
poor man både poor and colored. Och the rich man is
sannerligen free white and twentyone! Kan du inte
höra det?

Hon lutade sig fram mot mig och började sjunga,
helt lågt men med all den sin kraft och värme i rösten
som drev blodet att dunka i tinningarna på mig
samtidigt som jag hörde texten; den var så förbannat
riktig.

Ol’ man fought all the battles,
Ol’ man was fired again today.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free