Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungen och ungkarlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGEN OCH UNGKAkLEN.
i 70
’
tjöt... Se så där ja! N11 började de bulta också!
Olle hade naturligtvis väckt upp hela huset. De
bultade i väggar och golf och tak. Jag var alldeles
utom mig. Jag kastade pojken ifrån mig och hop-
pade rasande omkring i rummet, besvarande bult-
ningama så godt jag kunde genom att stampa med
mina nakna fötter. Olle afbröt plötsligen sin gråt
och såg på mig med stora, förvånade ögon.
så log han. Jag måtte ha sett lustig ut. Men så
fort jag slutade med dansen och grimaserna så skrek
han. Jag måste hugga i igen. Jag dansade för
honom i hela två timmar och han hade riktigt tref-
ligt och gemytligt och skrattade understundom så
att han kiknade. Till slut förmådde jag inte mera.
Jag slungade mig dödstrött på sängen. Olle gaf
håls som 0111 han hade haft knifven i sig. . .
Det började dagas. Då hade jag fattat mitt
beslut. Jag steg upp och tog den skrikande pojken
och klädde honom hastigt och nervöst. Jag trass-
lade in mig redan från början. Men det brydde
jag mig inte om, jag knäppte och jag knöt, kors
och tvärs och upp och ned, på sig fick han allt-
sammans ändå, allt utom lifstycket. Jag fick inte
syn på det förrän han var fullklädd och visste rakt
inte hvar jag skulle göra af det. Helst hade jag
stoppat det i hans mun. Så svepte jag in honom
i en tjock och varm filt och snörde in honom i ett
remtyg som jag fäste i min nattrockssnodd. Sedan
hängde jag ut alltsammans utanför fönstret och låg
snart i en vederkvickande slummer . . .
Min syster har ännu inte förlåtit mig. Min
svåger förstår mig bättre . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
