Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Christen Asbjörnsen, af P. Aug. Gödeke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håll, der han en gång skulle hinna sin storhet och odödlighet.
Under denna tid mognade nämligen allt mer och mer, under
intrycken af en härlig natur och under samvaron med en
ursprunglig och oförderfvad allmoge, hans eget väsen och upptog
i sig ett outplånligt återsken af hvad som hos denna natur och
denna allmoge är karakteristiskt.
Redan förut hade emellertid en lycklig omständighet
aflägsnat hvarje oklart famlande samt vägledt hans sökande ande till
att finna ett mål och en bestämd uppgift för sin sträfvan. I
slutet af tjugutalet hade nämligen i Berlin utkommit en tysk
bearbetning af Crofton Crokers Fairy Legends and Traditions
of the South of Ireland, hvilken bearbetning, utförd af bröderna
Grimm, bar namnet Irische Elfenmärchen. Denna bok, som
fallit i Asbjörnsens händer redan innan han var student, hade
nu med ens väckt till lif hela den underbara verld, kring hvilken
han i sina barndomsdrömmar svärmat, och att visa verlden, att
också hans fosterland i sin allmoges sagor och sägner egde en
dylik skatt af poesi, vardt nu medelpunkten för all hans diktan
och traktan. Utan dröjsmål började han att uppteckna och
samla sagor, så vidt man vet, redan under året 1832, och hans
nu omedelbart efter examen artium (norrmännens studentexamen)
följande fyraåriga vistelse på landet fick genom denna
sysselsättning såväl rikt innehåll som stor betydelse. Så långt den
åtagna sysslans skötande det medgaf, ströfvade nämligen
Asbjörnsen omkring i mark och skog, kring fjäll och dal, samt vidgade
härunder den djupa kännedom om Norges natur och folk, som
han redan som barn under sin första vistelse på landet
grundlagt. På dessa fotvandringar, än med sitt metspö, än med sin
bössa på axeln, lärde sig Asbjörnsen att lefva med allmogen,
som om han i dennas krets varit född och fostrad, och vann
derigenom också den hemlighetsfulla lätthet att intränga i
densammas förtroende, som utmärker den sanne folkforskaren, men
som den oinvigde aldrig kan nå. Tack vare denna gåfva, hvars
innersta makt väl till sist hvilar på den stora kärleken till det
sanna och sunda, som bor i djupet af sjelfva folkets väsen, vardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
