Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gammaldags julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrkan var upplyst, och då jag kom in, var det kyrkan
hemma i Dalen. Der syntes inga andra till än Dalsbor
med röda lufvor, soldater i full uniform och bondflickor
med hucklen och röda kinder. Presten stod på
predikstolen; det var min farfar, som dog, då jag var liten
gosse. Men bäst som han var midt inne i sin predikan,
gjorde han en volt rakt ned i kyrkan — han var känd
som en rask fyr — så att prestkåpan for åt ett håll
och kragen åt ett annat. «Der ligger presten och här
är jag,» sade han med ett af sina kända uttryck, «och
låt oss nu få oss en springdans.»
Ögonblickligen virflade hela församlingen i den
vildaste dans, och en stor lång Dalsbo kom fram och tog
mig i axeln och sade: «Du ska’ vara med, min gosse!»
Jag visste icke hvad jag skulle tro, då jag i det
samma vaknade och kände taget i min axel och såg
den samme jag hade sett i drömmen luta sig öfver min
säng med Dalslufvan ned öfver öronen, en pels på
armen och ett par stora ögon oafvändt riktade på mig.
«Du drömmer visst, gosse,» sade han, «svetten
lackar om din panna och du sofver tyngre än en björn
i sitt ide. Guds fred och glad jul skulle jag helsa från
far din och Dalsborna. Här är bref från lagmannen[1]
och pels åt dig, och Blacken står på gården.»
«Hvad i herrans namn, är det du, Thor?» Det
var min fars fördräng, en präktig Dalsbo, «Hur i all
verlden har du kommit hit nu?» utropade jag glad.
«Jo, det skall jag säga dig,» svarade Thor, «jag
kom med Blacken, men annars var jag med lagmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
