Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mathias Skytts historier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ville han ta sig för någonting, och aldrig talade han till
någon, om han inte blef tilltalad först; han var förhexad,
han. Men med tiden gick det af honom, och då först
berättade han oss huru han hade blifvit sådan.»
«Det är alla de gånger jag har sett sådant der,»
sade Mathias.
«Har du aldrig sett tomten?» frågade jag.
«Herre Gud, jo det har jag visst,» svarade Mathias
med den fullaste öfvertygelse, «det var medan jag var
hemma hos mina föräldrar i Laskerud, för der var han.
Jag såg honom inte mer än en gång. Vi unga hade
lagt oss, men gubben far skulle ut på gården först, och
det var klart vackert månsken, och då satt der en liten
parfvel på logbron och slängde med benen hit och dit
och såg upp på månen, så att han inte märkte gubben.
«Gå in och lägg dig nu, Mathias,» sade gubben,
för han trodde det var jag, «och sitt inte der och titta
efter månen nu då det är så sent.» Men med det
samma var pojken borta, och då gubben kom in och
frågade efter mig, låg jag redan borta i sängen och
snarkade.
«Men så var det den der dagen, jag ville tala om,
då jag såg honom. Jag var nyss fullväxt, för det var
året efter sedan jag hade gått fram; det var en
lördagseftermiddag, jag hade varit till staden med plank och
hade varit litet på tre qvart på dagen. Strax jag kom
hem gick jag och la’ mig. Då det led mot qvällen,
steg jag upp, och då jag hade fått i mig litet mat —
mycket var det inte, för jag var yr och tung i hufvudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
