- Project Runeberg -  Norska Folksagor och Huldre-sägner /
46

(1881) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mathias Skytts historier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu — sa’ far till mig: «Förr än du går och lägger
dig igen, är det väl bäst att du går och ger Blacken
foder till natten, för de andra ä’ väl ute och ränner
efter flickor igen.»

«Nå, jag gick först in i stallet till Blacken, och han
stod der och gnäggade, och se’n gick jag upp på
stallskullen för att ta ett fång hö, men då fick jag tag i två
ludna öron som på en hund, och strax derefter fick jag
se två ögon röda som eldkol, och de glodde och
stirrade på mig. Jag kunde inte tänka annat än att det
var en hund, och jag kastade derför ned honom utför
trappan, så det sa’ sqvatt i honom. Då jag hade varit
och lagt i häcken, gick jag ned i stallet och tog med
mig en gammal räfsa att köra ut hunden med, och jag
letade och schasade, och der fans inte så stort hål att
en lekatt hade kunnat komma ut, men borta var han.
Och i det samma jag skulle gå ut, var det alldeles som
om någon hade slagit benen undan mig, och jag damp
ikull med en sådan fart som jag aldrig har slagit ikull
förr, och då jag kom på benen igen, stod han i
stalldörren och skrattade, så att den röda toppmössan
nickade.» —

Så fortfor Mathias att berätta om pysslingar,
huldror och tomtar, tills vi kommo ut på Kulsrudsåsen,
hvarifrån man ser öfver norra Romerikes stora slätt,
som nu låg framför oss i det klara månskenet; norrut
höjde sig Mistberget blånande med en och annan
snöfläck här och der; rakt inunder mig hade jag Heni och
Gjerdrums kyrkor; efter dessa kunde jag bestämma min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free