Norska Folksagor och Huldre-sägner / 112 (1881) Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rätt som det var, fingo de se ett orimligt stort gåsägg,
mest så stort som ett manshufvud. «Jag såg det först,»
sade den ena. «Jag såg det lika fort som du,» skrek
den andra. «Besitta, skall inte jag ha det, för jag var
den första som såg det,» svor den tredje. Så gingo
de på och blefvo så osams om ägget, att de nära på
hade kommit i lufven på hvarandra. Men så kommo
de öfverens om, att de skulle rå om det gemensamt
alla fem, och så skulle de lägga sig på det, som gåsen

gör, och kläcka ut
gåsungen. Den första blef
liggande i åtta dagar och
rufvade och latade sig och
gjorde ingenting; under
tiden måste de andra träla
för födan både åt sig och
henne. Det begynte en
af dem att ge henne
stickord för.

«Du kom inte ut ur ägget förr än du kunde pipa,
du heller,» sade hon som låg och rufvade; men det
här tror jag snarare det blir folk af, för jag tycker det
mumlar: «Sill och välling och gröt och mjölk,» inuti
ägget allt i ett,» sade hon; «nu kan du ligga i åtta
dagar, så få vi tura om med att släpa födan till dig.»
Då den femte också hade legat i åtta dagar, hörde
hon tydligt att det var en unge i ägget, som skrek
på «sill och välling och gröt och mjölk», och då pickade
hon hål på det; men i stället för en gåsunge kom der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>