Norska Folksagor och Huldre-sägner / 188 (1881) Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallare för kungens harar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sprang och gnodde så länge han hade en enda qvar
i sigte, och då den sista var borta, var han nästan
förderfvad; sedan såg han icke mera till dem.

Då det led fram på eftermiddagen, knogade han
af på hemvägen och stod och koxade och koxade efter
dem i grinden; der kom inga harar, men då han kom
hem till kungsgården om qvällen, stod kungen färdig
med knifven och skar tre röda remmar ur ryggen på
honom, strödde peppar och salt i såren och kastade
honom i ormgropen.



En tid derefter ville Pål begifva sig till
kungsgården och valla kungens harar. Fadern sade det
samma till honom, och ännu mera till; men han måste
åstad och han ville åstad, det var ingen råd för det,
— och det gick hvarken sämre eller bättre med honom
än det hade gått med Per. Käringen stod der och
ryckte och slet med näsan i vedkubben, han skrattade
och tyckte det var för lustigt och lät henne stå der
och pinas. Tjenst fick han strax, det var ingen fråga
om det; men hararne skenade ifrån honom bort öfver
alla möjliga berg och backar, änskönt han gnodde så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>