Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En qvällstund hos en storbonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«Katt?» sade hon med det djupaste förakt. Jag
kände hvartenda finger på honom; han hade inte mer
än fyra, och di va’ ludna, och var det inte tomten, så
vill jag inte komma lefvande ur fläcken.»
«Jo, det var tomten, det är säkert,» sade smeden,
«för tumme har han ingen, och luden ska’ han vara på
händerna; jag har aldrig varit i nappatag med honom,
men så ska’ det vara, det har jag hört; och att han
sköter hästarne och ä’ den bästa dräng någon kan ha,
det vet vi alla, det. Det är många, som ha stor nytta
af honom, men d’ä’ då inte bara honom di ha nytta
af, för uppe i Ullensaker,» började han återigen att
berätta, «var det en man, som en gång hade lika mycket
nytta af de underjordiska som andra ha af tomten; han
bodde på Rögli. Di visste nog, att huldran höll till
der, för det var en gång han for till staden — det var
om våren och snön låg qvar här och der — och då
han kom till Skjællebäck och hade vattnat sina hästar,
kom der utför backen en drift med mörkstrimmiga kor,
så stora och feta att det var en riktig fröjd att se dem,
och några af folket, som var med, åkte med alla slags
säterkärl och redskap på kärror med vackra feta hästar
för; men framför gick en storväxt jänta, som hade en
blänkande hvit mjölkstäfva i handen.
«Hvart ska’ ni hän vid den här tiden på året?»
frågade Rögli-mannen förundrad.
«Åh,» svarade hon, som gick framför, «vi ska’
till säters i Röglihagen i Ullensaker; der ä’ tillräckligt
med bete.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
