Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En qvällstund hos en storbonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«Nu är hon din, min ståtliga dragon, sätt henne
nu på sadelknappen och rid te bygden och håll bröllop
med henne. Men åt oss kan du laga te i den lilla
kammaren i brygghuset, för vi vill inte vara i lag med
de öfriga bröllopsgästerna,» sa’ den fula trollgubben,
som var hennes far, «men när offerskålen skickas
omkring, så kan du ju titta ut te oss.»
Han tordes inte göra annat; han tog henne med
sig på sadelknappen och rustade te bröllop. Men förr
än di gick te kyrkan, bad bruden en af brudpigorna
att stå tätt bakom henne, så att ingen skulle se att
kosvansen föll af, när presten la’ handen på henne.
Så firade di bröllop, och när skålen skickades
omkring, gick den unge mannen ut i kammaren, der det
var tillagadt åt det gamla huldrefolket. Då såg han
ingenting der, men när bröllopsgästerna hade rest, låg
der qvar så mycket guld och silfver och så mycket
pengar, att han aldrig hade sett så stor rikedom förr.
Det gick nu bra en lång tid; hvar gång det var
främmande, lagade hustrun te åt de gamla ute i
kammaren, och alltid låg der qvar efter dem så mycket
pengar, att di till sist inte visste hvar di skulle göra
af dem. Men ful var hon och ful blef hon och
utledsen var han på henne, och det var inte fritt för att
han var litet elak ibland, så att han bjöd te att slå
och piska henne.
En gång skulle han te staden; det var på
barfrosten om hösten, och han skulle skarpsko hästen.
Han gick te smedjan, för han var en duktig smed sjelf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
