- Project Runeberg -  Norska Folksagor och Huldre-sägner /
339

(1881) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket papper, för jag måste skrifva och räkna igenom
många land.»

Ja, han skulle få god tid och så mycket papper
han ville, om han bara kunde skaffa fram tjufven.

Så kom han upp på ett rum för sig sjelf i
kungsgården, och der dröjde det inte länge förr än de märkte,
att han måtte kunna mer än Fader vår, för han skref
upp så mycket papper, att det låg i stora högar, och
ingen menniska begrep ett ord af allt det han skref,
för det såg bara ut som krokar och krumelurer. Men
tiden led, och han fick icke reda på någon tjuf.
Slutligen blef kungen uppledsen vid alltsammans och sade,
att kunde han inte skaffa fram tjufven om tre dagar,
så skulle han mista lifvet.

«Den, som skall rå, får inte vara för brå’; en kan
väl inte raka ut kolena, förr än milan ä’ släckt,» sade
kolaren. Men kungen blef vid sitt ord, han, och
kolaren började märka, att lifvet hans var icke mycket värdt.
Nu var det tre af konungens tjenare, som passade
honom upp hvar sin dag, och dessa tre hade gemensamt
stulit ringen. Då den ene betjenten kom in och dukade
af bordet efter qvällsvarden och gick ut igen, drog
kolaren en djup suck och såg efter honom: «Det var
den första,» sade han; han menade den första af de
tre dagar, han hade igen af sitt lif. «Den der presten
kan mera än äta,» sade betjenten, då han blef ensam
med sina kamrater, och så berättade han, att han hade
sagt, att «jag var den första», sade han. Den andre,
som passade upp honom följande dagen, skulle då lägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free