Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 KOLAREN.
nigheten var församlad och han skulle till att predika
för biskopen, smög han sig försigtigt upp på
predikstolen och började lägga ut som han plägade; men då
han hade hållit på en stund, tog han hårdare i, slog
ut med armarne och ropade högt: «<Fins här någon,
som har något ondt eller någon ogerning på sitt
samvete, så är det bäst att han lemnarsdetta ställe ty
denna dag skall här ske ett fall, hvars make ingen har
sett sedan verldens skapelse,» och dermed slog han till
i predikstolen, så att det dånade, och predikstol och
prest och hela surfven ramlade ned från kyrkväggen
med ett brak, så att allmogen satte af ut ur kyrkan,
som om den yttersta dagen stode för dörren.
Men nu sade biskopen till allmogen, att han
undrade på, att menigheten kunde klaga öfver en prest,
som hade sådana gåfvor på predikstolen och så mycken
visdom, att han kunde förutsäga tillkommande ting.
Han tyckte, att han minst borde vara prost, sade han,
och det dröjde heller inte länge förr än han blef det.
Det var således ingen .annan råd än att de fingo
dragas med honom. |
Nu var det så, att konungen och drottningen der
i landet inte hade några barn, men då kungen fick
höra, att det kanske kunde komma ett, blef han
nyfiken att få veta, om det skulle bli en arfvinge till land
och rike, eller om det bara skulle bli en prinsessa. Så
blefvo alla de lärde i landet sammankallade till slottet,
för att de skulle säga, hvad det månde blifva. Men
dändet "icke var någonat dem som kunde sdet, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
