Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommo både konungen och biskopen att tänka på
kolaren, och det drog icke långt om innan de fingo honom
till sig och började utfråga honom. Nej, han kunde
inte säga det, han heller, sade han, för det var inte
godt att gissa det som ingen kan veta.
«Nå ja,» sade kungen, «jag är lika glad antingen
du vet eller inte vet det, jag; men du är ju den vise
prest och sanne profet, som kan förutsäga tillkommande
ting; och vill du inte säga det, skall du mista både
kappa och krage,» sade kungen. «Men det är det
samma, jag skall pröfva dig först,» sade han, och så
tog han den största silfverkannan han egde och gick
ned till stranden. «Kan du säga mig, hvad som fins
i den här kannan,» sade kungen, «så kan du nog säga
det andra också?» sade han och höll handen öfver
kannlocket.
Kolaren vred händerna och beskärmade sig: «Ack,
du olyckligaste kräk och krabba på denna jord, hvad
har du nu för allt ditt släpande och trälande!» sade han.
«Ja, ser du nu, att du visste det!» sade kungen,
ty han hade en stor krabba i silfverkannan. Så måste
kolaren in i storstugan till drottningen. Han tog en
stol och satte sig midt på golfvet, och drottningen gick
fram och tillbaka i rummet.
«En skall inte göra bås åt oburen kalf, och inte
träta om namnet förrän barnet är födt,» sade kolaren;
«men slikt har jag hvarken hört eller sett,» sade han.
«När drottningen kommer emot mig, så tror jag nästan
det blir en prins, och när hon går ifrån mig, ser det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
