168 Men sedan sal. hr Krister Klasson hade bytt sig till Fanthyttan, ville han intet gilla samma skillnad, utan ville blifva vid det som fogden hade gjort. Si nödgades Ramshytteboerna draga anno 93 till hertig Karl och funno honom i Nyköping och fingo bref till välbördige hr Bengt Ribbing. Han kom hit upp till Grimsnäs med laga syn och fann samma förbemälte korsträ vara af missförstånd omkullhugget och inlagdt uti en kolmila, som dock icke var påtänd. De gingo till och kastade henne ut, stock ifrån stock, till dess de funno trä igen, och buro till stubben och reste å ända, så viste det ginast öfver sjön åt Nyckelbäcken. De lade det der ned och höggo ett kors uti ett annat trä der hardt bredvid, hvilket korsträ sal. hr Krister Klasson icke heller gillade, utan ville blifva vid det som förbemälte fogde hade gjort och bestält. Så nödgades åter Ramshyttekarlarna anno 1606 draga till konung Karl och funno honom i Örebro och fingo bref till Tideman Persson och Antonium Cleophas, som befallningsmän voro på Lindesberg på den tiden. De togo med sig 6 edsvurne män utaf Nora nämd och 6 utaf Fellingsbro nämd och hela Lindesbergs nämd. Och församlade sig alla vid Ramshyttan, och drogo så till Fanthyttan, och funno der hr Krister Klasson och frågade honom om han hade något bref eller jordebok som viste ut huru långt hans egor skulle räcka. Han sade sig intet hafva, utan socknerået skall det utvisa; de gingo så ifrån honom och till förbemälte skillnad Grimsnäs och lade der ned ett korsröse, som viste ock ginast öfver sjön till Nycklebäcken, utöfver hvilket röse välborne hr Klas Kristersson hafver gått år 1624 och tagit förbemälte torp Sundet ifrån vårt lilla prestebord, hvilket ganska ringa och armt är. Och sedan om hösten samma år hafver haft underlagmannen Erik Olofsson och Snäfringe bäradsnämd hit upp, hvilka icke heller hafva ogillat samma skillnad och röse; ty röset ligger ännu orördt; hade de ogillat så måtte de hafva tagit det upp och satt ett vissare ned igen. Men efter nu så icke är skedt, och så många syner och edsvurne män så ofta hafva ransakat, förnyat och stadfäst samma skillnad och rösegång, bedje vi, att vi måtte få det behålla och njuta. Hvar och icke, så måste vi nu bedja Gud, att han ville der öfver en domare vara, att vi fattige män måtte en gång få veta här emellan en rätt skillnad, hvad kronones eller frälses vore.» Tvisten om ifrågavarande torp synes ha utvecklat sig ända derhän att Klas Kristersson annekterat hela prestgårdshemmanet; ty från och med 1624 till och med 1634 finnes i jordeböckerna icke något hemman upptaget såsom tillkommande församlingens kyrkoherde. Visserligen är i 1623 års arrenderäkenskap antecknadt att »efter salig och högloflig konung Karls bref den 20 April 1594 och nu hans k. m:ts konfirmation den 17 December år 1613 är lagdt under Ramsbergs prestebord, bergsmanshemman 1», med denna skatt: 9 Lé drängejern .. 2 daler 8 öre — pgr, körslen (= brukshjelpen) ............... 4 » 25 » 12 » 16 foror gärdekol (= landtågsgärden.. 2 » 21» 8 » eller tillsammans 9 daler 22 öre 20 pgr, och denna anteckning upprepas äfven i 1624 års räkenskap; men för de följande åren återfinnes icke någon dylik anteckning om afkortning å hemmanets ränta, så att man nödgas antaga att dess natur af prestgårdshemman för de ofvan nämda åren helt och hållet försvunnit. Från och med år 1635 uppföres detsamma likväl ånyo såsom kyrkoherdens boställs-