344 att han sett, jemte rikets räddning, hela den kommande generationen, från vek lingar och liderlige uslingar, förbytte till raske och dygdige medborgare. Mine vänner, af den Iilla erfarenhet jag på en kort tid förvärfvat mig, af exempel gifne af mer förfarne jordegare bland oss, kan jag försäkra, att igenom ritt behandling med vår jord, försigtig hushållning och måtteligit bruk af starka drycker, står i vår egen makt att komma oss före, att redeligen försörja oss och de våra. Jag vågar försäkra att utom eget förvållande, eget öfverdåd, misshushållning och oredlighet, har Karlskoga bergslag aldrig varit i denna vanmakt och så nära sin undergång. Källmo den 2 Juni 1810. P. Oxelberg P:son.» Såsom vanligt efter en predikan blef det äfven denna gång fråga om — kollekten. Nu gälde dock frågan hans riksdagsarvode, hvilket synes ha varit skäligen knäpt tilltaget, att döma af hvad här nedan anföres. I OÖxelbergs manuskript förekommer nämligen omedelbart efter föregående predikan följande: »Räkningen presenteras och sedan» — — »Samtelige häradsboerne behagade vid den presenterade räkningen observera, att jag så tillsägandes plottervis fått uppbära penningar, och huruvida detta öfverensstämmer med tiden och beloppet af den hållne uppbörden, som lätt kan utredas och som är mig omöjeligit känna. De förnödenheter, som för mig erfordrats, har ej fåtts på kredit, i följe hvaraf jag, af egna små tillgångar har måst under förbidan på ankommet understöd tillsläppa. Jag kan försäkra, att utom den strängaste hushållning och några vänners ömma bemötande, för hvilka mitt behof var synbart, har jag måst lida nöd; höstens och vinterns ankomst ökade med ved och ljus en ej påräknad dryg utgift, och mitt trägna arbete jemte öfverhopande göromål, som allt vid ljus måste ske, bidrog till oförtänkte utgifter. Jag ansåg som en skyldighet att underrätta mina hemmavarande vänner om allt, i hvad ordning hvarje ämne förekom och huru de afgjordes, hvarvid jag får den äran åberopa herr Doktorn, brukspatron Robsahm, komminister Bergendahl, sexman Hultman, utom flere, som kunna intyga att jag i detta afseendet varit nitisk, kan hända besvärlig, med mina ofullkomliga, ehuru väl menade relationer; men får tillika försäkra, att skrifmaterialier och postporto varit en betydande och rätt kännbar utgift, som ingen i mitt stånd haft, ehuru en hvar haft betydeligare appointement än jag. Jag undviker gerna förluster om jag möjligtvis kan, och mitt hjerta deltager med ömhet i det lidande, som ökade utgifter kunna tillfoga en ort och en näring, om hvars vanmakt jag lifligt kan döma; men då jag tillika sjelf bäst kan bedöma min egen välfärd, jemförd med mina egua tillgångar, som fordra varsam hushållning och mina år, som göra mig mindre verksam, kan jag ej utan farhåga se mig blottstäld vid minsta förlust, den jag och tror mina häradsboer ej vilja vålla-Källmo den 3 Juni 1810. P. Oxelberg P:son.» Angående Öxelbergs här ofvan åberopade vittnen i fråga om hans nit som brefskrifvare och riksdagsman må tilläggas, att med »herr Doktorn» kan ingen annan åsyftas än församlingens kyrkoherde, prosten Nils Kjellin (f. 1755 12/2, d. 1821 4/11), som 1809 blifvit nämd till teologie doktor och som hade varit riksdagsman i Presteståndet 1792, hvilket uppdrag sedan förnyades 1812. Brukspatron Robsahm är förmodligen dåvarande bergs-