450 K. M:t eller androm icke lända till något förfång eller skada, vill H. K. XMit tillåtit hafva, att de under Grythyttan måge lagde varda, dock härunder intet annat förståendes, än att de likväl blifva under Hjulsjö kapell i Nora socken till kyrka, som de här till varit hafva.» Det slutliga resultatet blef, att både Björksjön och Jönshyttan fantfarande tillhöra Hjulsjö socken och Noraskogs härad, ehuru några af d första nybyggarne derstädes jemväl deltagit i det första byggandet af Grythytte kyrka 1632 1, och delvis äfven någon tid fått sina angelägenheter behandlade å Grythytte häradsting. Redogörelsen för de hembygdens ärenden, som Anders Eriksson hade att bevaka vid 1664 års riksdag har måhända blifvit allt för vidlyftig. Det torde dock för en och annan läsare vara af intresse att veta någut om arten och beskaffenheten af de samhällsfrågor och behof, som lägo den tidens män om hjertat. Man vill gerna så lätt glömma det nyttiga, som vid offentliga uppdrag kuunat uträttas, äfven om de goda verkningarne deraf äro skönjbara genom sekler.. Det anförda kan ock möjligen firsvaras som en visserligen ofullständig, men dock trogen tids- och kulturbill. Anders Eriksson deltog för öfrigt med varmt och lifligt intresse i ortens angelägenheter och han skydde ej heller att, när så erfordrades, uppträda till förorättades försvar. I Nora stad regerade vid denna tilpunkt en sjelfrådig och i sina åtgöranden föga nogräknad borgmiästare, Johan Hansson Dreijlich, hvilken ock slutligen blef afsatt från sitt embete 2. Genom hans beskyllningar för partiskhet och orättrådighet mot de ledamöter af häradsnämden, som deltagit i en uppskattning af egorna till Gyttorps dåmera nedlagda kronobruk, hvilka egor genom en k. resolution 1664 blifvit upplåtna till »borgmästare och råd i Nora för skatt och utlagor» samt af nämden skattlagda 1669 till 1/4 hemman Gyttorpsgärde, med en ränta af 80 Léz osmundsjern att utgå från och med 1665 3, — hade tre nämdemän af landshöfdingen blifvit Svräkte», d. v. s. suspenderade från sina befattningar intill dess de kunde fria sig »för den beskyllning, som borgmästaren i Nora dem hade belastat med öfver Gyttorps egors värdering». Dessa nämdemän voro i anledning häraf frånvarande vid 1672 års hösteting, och i deras ställe »tillsattes interimsvis» trenne andra. Då inträffade under tinget följande episod, som lämpligast torde kunna återgifvas med dombokens egna ord: »Steg ock fram för rätten häradsdomaren Anders Eriksson i Bleksböl, tillika med tolfmannen Israel i Bondebyn4, och så väl på deras egne som medbröders vägnar, som ifrån deras vanliga domsäten äre uppkallade vordne, besvärade sig öfver borgmästaren i Nora väl:d Johan Hansson Dreijlich, som skall på ens angifvande och på dem hos hans nåde högvälb:ne herren hr landshöfdingen Abraham G. Leijonhufvud utgjutne grofva beskyllningar, de ifrån deras anförtrodda embeten vara uppviste, till dess de samma beskyllning lagligen sig ifrån ledt bhade; begärandes fliteligen af denne nu besutne tingsrätten, att såson de visste i deras samveten sig uti denne beskyllning, — som skulle de vari 1 Se Noraskog II: 421—426. 2 Angående denne Dreijlieh, se Noraskog III: 351—353. 3 Se »vederlaget för tackjernstionden», sid. 75. 4 Se sid. 115 här ofvan.