606 En af hans vänner uttrycker sin beundran för den lärda afhandlingen på följande sätt: Til RESPONDENTEN Herr ISAAC GRANAGRIUS. Hvad bråk och arbet är för’n järn af malm månd’ blifva, Det vet min goda vän här nogsamt väl beskrifva, Från början och till slut han tydligt visar här, Det Norbergs karlen och för födan har besvär. I ty han resor mång’ stor matsäck måste lägga, Tå han til grufvan skall, at bruka knoster, slägga Samt kihlar, hackor, ved och det som mera är, Thes lif i fahra står, för’n han får malmen där. Tå den sehn lottas, kiörs och brännes uti rostar, Än limm och kohl där til månd tro det och ej kostar Med bokning, hyttfoleks löhn och redskap med hvad mehr, Som vara skall för’n järn uhr ugnen bringas nehr? Sehn står då honom fritt sit järn i pen’gar vända, När Kronan först sin dehl och tjond’ fått til ända, Them han å nyo strax på sådant bruk med flit Använder åhr från åhr til ej så stor profit. Ty är en Bergsmans flit. ju värd at högt berömma, Thet och min gode Vän ej velat lemna, glömma, Men dem til ähra stoor beskrifvit deras kall, För hvilcket och min Vän stoor heder hafva skall. Ja heder är I värd coch ståtlig tack med samma, Som om Ehr födsle ort så ährbart velat glamma; Mig borde Ehrt beröm med zirlig penna nog, Förklara, tala om, thet jag och hade fog. Men det ej nödigt är, hälst värcket mästar’n prisar Samt nogsamt gier vid hand och det i giärning visar, Ty önskas at Ehr må i händer alt gå vähl, Ehr vare lyckan blid, det önskas nu med skiähl, af Eder trogne Landsman SAMUEL LOHMB. K. Mits förordnande för auskultanten i Svea hofrätt Samuel Lohmb att vara borgmästare i Lindesberg, utfärdades 1724 5/2. Efter endast 4 års verksamhet T denna egenskap afled han derstädes 1758, och följde således sin »responderande» vän i grafven.