Full resolution (JPEG)
[Read further instructions below
this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Källan Varmabad.
Framlidne kommissionslandtmätaren Erik Em. Öman omtalar i sin
under 1850-talet författade »beskrifning öfver Nora socken» ortens mineral-
och andra källor på följande sätt:
»Af mineralkällor finnes en på Dalkarlshytte mark, känd under namnet
»Varmabad», som för 50 år sedan (eller vid århundradets början) med nytta
skall varit begagnad mot reumatism och andra giktartade sjukdomar, men som
numera kommit ur ropet. Badgyttja hemtas dock derifrån så väl till Nora
badhus, som till enskildt begagnande, och påstås den vara lika nyttig som den
ifrån Loka. Äfven på Nora stads egor finnes en mineralkälla, som af
närboende årligen begagnas. På Greksåsars mark, nära invid allmänna landsvägen,
finnes äfven en mineralhaltig källåder, hvars gagnelighet ännu veterligen icke
blifvit pröfvad, men som är märkvärdig för den frodiga vegetation, som den
sprider omkring sig, samt för den mängd af svart dy, hvilken källan
uppkastar, ehuru belägen på en skarp stenkulle. Slutligen finnes äfven en ovanligt
stor och mycket vattengifvande källa på Skärmarboda egor, nära intill det
ställe, hvarest Nora—Ervalla jernvägen å denna bys mark öfvergår Jerleån,
och som möjligen kan gifva anledning till anläggandet af en
kallvattensbadinrättning.[1]»
I fortsättningen af sin beskrifning berättar Öman äfvenledes att
Dalkarlshyttan, 3 hemman, samt derinom belägna afgärda 1/4:dels hemmanet
Hertsboda, gränsa intill Tolsboda och Ymningshyttan i Tysslinge socken,
hvarefter han fortsätter: »Åkerjorden, ganska liten och klen, består af
bottenlös ’gorjord’ emellan berghällar; den uppröjda skogsslottern är mera
förmånlig än vanligtvis är fallet med denna uti bergslagen; men
skogsmarken, som består af sammanhängande kärr och mossar, hvilka omslutas
af magra stenåsar och ljungkullar, är den sämsta, som uti här kända
trakter kunnat uppletas. Den har derföre gifvit en gammal erfaren
landtmätare, känd för sina träffande anmärkningar, anledning till yttrandet: ’här
måtte vår herre hafva stått, då han förbannade jorden’. På skogsmarken,
som uti de många kärren lemnar ett ymnigt, ehuru svagt bete, finnes den
uti allmänna beskrifningen omnämda mineralkällan Varmabad.»
Här må äfven tilläggas att någon tid sedan Öman fullbordade sin
beskrifning, genom k. resolution 1868 6/3 bildades utaf sydvestra delen af
Nora socken Vikers kapellförsamling, hvars kyrka fullbordades 1871, till
vilken församling förenämda Dalkarlshytte by jemväl lyder. Det återstår
att meddela hvad som kunnat inhemtas om den numera helt och hållet
[1] Jfr Hist.-geogr. och statistiskt lexikon öfver Sverige V: 202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 16 14:01:11 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/1/0663.html
