[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bortglömda källan Varmabad och dess beskaffenhet under den tid hon af
en eller annan anledning kommit i ropet och varit begagnad.
I »Örebro veckoblad» för 22 Mars 1793 läses följande af en »svensk»
insända uppsats, hvars fosterländska tonart borde vinna anklang t. o. m. i
våra tullpatriotiska dagar:
»Vi äga en otrolig mängd Hälso-Brunnar i Sverige, och deribland altför
många som haft den lyckligaste värkan på sjuklingar af alla slag. Badhus
äro ock vid flere Brunnar til mycken nytta för Allmänheten inrättade. Men
med alt detta ses dock Utländske Hälsovatten af våre Landsmän mer än hos
någon annan Nation efterfrågas och brukas, äfven som Baderne Utomlands af
förmögne Svenskar mera besökas, än at det kan undgå Utlänningars
upmärksamhet, som hafva sig bekant hvad Bader man i Sverige eger och vidare
kunde där inrätta. Det vore nöjsamt att i Örebro Veckoblad få detta af
Ortens Herrar Läkare utredt. Och man önskade i synnerhet at De benägit ville
uplysa Allmänheten om det af åtskillige med undransvärd nytta brukade
Hälsovattnet, som i Nora eller Nors Socken i Nerike skal finnas och hvilket vatten
säges af somliga vara varmt i en källa och i en annan nära belägen ganska
kallt. Gifves där värkeligen en varm källa, så vore det ju en välgärning mot
mänskligheten, att där inrätta varma Bader och med aldraförsta upgifva
vatnets öfriga art och beskaffenhet, så väl för denna Ortens som hela Nationens
och jemväl Utlänningars tjenst, hvilka sistnämde det ock är tid på, at se
depensera litet i vårt land, sedan vi så frikostigt och kan hända onödigt
contribuerat til deras prägtiga Bad- och Bruns-Inrättningar.»
Det önskade svaret lät ej länge vänta på sig. I ett par följande
nummer af »Örebro veckoblad», för 6 och 13 April samma år, förekommer
nämligen följande
Svar angående Hälsobrunnen i Nora Socken.
I anledning af den förfrågan som blifvit gjord i Örebro Tidning N:o 8
angående en Hälso-Brunn i Nora Socken hvilken med mycket förtroende och
förmån skal vara nyttjad, får jag därom lemna följande underrättelse:
Sedan jag sett flere prof af en från berörde ställe hämtad Bad-gyttjas kraft
mot Rheumatisk värk m. m. och själf vid Badning funnit den sammas verkan på
kroppen aldeles öfverensstämma med Loka-gyttjans, reste jag i början af Julii
månad 1791 til stället, där den hämtas, som är belägit på Bergsmanshemmanet
Dalkarshytte ägor i Nora socken; likväl i gränsen af Tyslinge Församling och
i närmaste granskap med Bergsmanshemmanet Norra Thorsboda därstädes.
Resan skedde från Garphytte Bruk, hvarifrån til detta ställe är åtminstone en
och 1/4:dels mil, det mästa oländig väg, som med åkdon icke kan befaras. Då
jag mycket hört omtalas, at här skulle finnas tvänne Hälsokällor, af hvilka den
ena skulle hysa varmt och den andra kallt vatten, var det mig nog
surprenant, at finna, det den varma källan intet annat var, än en i kärret, där
gyttjan hämtas, upgräfven puss, med stillastående vatten, hvilket hade den
naturliga egenskapen, att under sommarhettan antaga värma, til den grad, Solen
kunde meddela. Ej häller befans i den andra, eller kalla källan, några
anledningar till Mineraliska ämnen, utan var dess vatten af ordinair egenskap,
snarare dåligt än godt dricksvatten, ja icke en gång särdeles kallt som jag och
mitt sällskap vid detta tilfälle bäst kunde erfara, då vi på en het Sommardag
ganska törstige framkommo. Flere berättelser har jag både förut och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
