Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nora stads beskrifning af Er. Em. Öman
- Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s4
och omgränsande bergslager, äro icke i synnerligt flor; deras
tillverkningsvärde kan upptagas till 23,000 rdr årligen.
Några manufakturinrättningar, bruks- eller fabriksanläggningar
finnas ej inom stadens område, såvida härtill icke skulle kunna räknas en
fabrik för tillverkning af musikaliska instrumenter, synnerligast
fortepianos, hvilken förut bland handtverkerierna är omnämd, äfvensom en
under anläggning varande fabrik för tillverkning af kokspislar och
måhända flere jernarbeten. Den förra af dessa fabriker, som med särdeles
omsorg skötes af bolaget Rosenberg œ Hallström, har redan lemnat flera.
både för elegans och soliditet utmärkta instrumenter, hvilka grundlagt dess
rykte. Den senare, hvars grundläggare är snickaremästaren Sundyqvist,
torde vara ett mera vågadt företag i anseende till Carlsdahls och Krokfors
närbelägna jernfabriker.
Akerbruket på stadens jord skötes väl med omsorg, dock mindre för
sädesproduktion än för fodertillökning, hvars öfverskott afsättes på
bergslagen. Nyodlingar hafva på de senare åren icke företagits och, som förut.
är nämdt, saknas äfven dertill tjenlig mark.
Det allmännast antagna brukningssättet är cirkulationsindelning med
7 skiften, hvaraf 1 skifte trädes och rågsås eller oftare utan trädning
besås med hvete eller korn, och igenlägges; 2:ne skiften bära hafre och 4
skiften bära gräs efter frösådd med timotej och klöfver, det förra till
2/3-delar emot det senare. Likväl måste observeras, att detta brukningssätt
icke öfverensstämmer med åkervidden i sin helhet, emedan en stor del
deraf antingen bär flera grässkördar eller ock alldeles icke upplöjes, såsom
tillhörande från samhället mera aflägset boende personer, som finna en
större vinst vid att årligen försälja gräsgrödorna, helst som de då äro fria
från något besvär dermed och dessutom kunna undandraga jorden den
skatt till kommunen samt till stadens presterskap, som är beräknad att
utgå af den sädesbärande jorden.
Såningstiden infaller vid slutet af April eller början af Maj, utan
bestämd ordning af sädesslagen, endast med afseende fästadt på den under
bruk varande jordens tjenlighet att dem mottaga. Potatesodlingen, som
förut varit mera allmän, har de senare åren, då torrötan gjort all möda
dermed fåfäng, betydligt aftagit, hvaremot försök med rofodling af en och
annan företagits, ehuru icke till något nämnvärdt belopp. Hampa, lin och
humle odlas ytterst sparsamt. Träd- och kryddgårdar finnas många i
staden och dess granskap; dock användes, utom från ett enda ställe,
Stensnäs, föga till afsalu.
Till åkerjordens förbättrande lemna stadens gödselsamlingar full
tillgång, hvarföre också ganska få besvära sig med någon artificiel
gödselberedning.
Ehuru åkerjorden på stadens mark är genomskuren af sänken och
dalar, som afleda vattnet, så är likväl af stor vigt att verkställa en mera
allmän dikning än som hittills skett. Så väl i staden som på landet synes
en gemensam fördom vara inrotad mot dikning, emedan den ansetts
onödigtvis borttaga jorden; och, ehuru af ogräs, som är syrans följeslagare,
skadade skördar bort öfvertyga om oriktigheten af denna åsigt, hafva högst
få tänkt på att förekomma detta.
Ingenstädes hafva täckta diken blifvit anlagda eller jordens brukning
ändrad i enlighet med den nyare agrikulturens fordringar; ty allestädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 20 13:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/2/0097.html