94 denna finnes 3:ne andra »Gudz H. Nampn till Ähro och Nora Kyrkia till Zierath och Prydnat», välment förärade taflor, hvilka i sina inskriptioner till och med om sig sannfärdeligen vittna att de äro »gjorde». Sakristian, som enligt sockenstämmoprotokollernas vittnesbörd tillkommit på ett särdeles illslugt sätt, är för sig sjelf ganska vacker, harmonierar illa med kyrkan och kostar 6,000 rdr. På en af de inre väggarne hänger upphofsmannens, kontraktprosten M. S. Svederi porträtt i olja måladt och af honom sjelf till åminnelse föräradt 1. Med större skäl borde ett konterfej finnas här af en församlingens forna herde, prosten Torner, en kraftfull och om sin församling nitälskande, om än egen man. Om honom, som tjenstgjorde såsom kyrkoherde den tid, då staden förstördes af vådeld, berättas, att, då hans församlingsbor, som den tiden buro långa skägg, icke godvilligt kunde förmås att hyfsa dem någorlunda, han vid en nattvardsgång låtit klockaren gå före med en sax och afklippa skägget från öfverläppen innan nådemedlen utdelades; häröfver blefvo kommunikanterne, ej underligt nog, förbittrade och klagade på sin pastor i konsistorium, hvaraf följden blef skrapa för prosten, som efter tidens sed var författad på latin. Vid nästa sockenstämma uppläste han för de närvarande den erhållna skrapan, men som ingen af de närvarande förstod innehållet, begärdes förklaring derpå. Prosten fann sig då föranlåten att meddela den något fria öfversättningen: att konsistorium gillat hans åtgärd med de vedervärdiga skäggen och att derest icke hans församlingsbor, vid så högtidliga tillfällen som en nattvardsgång, undanhöllo dem, han då egde rättighet att upprycka skäggen med rötterna. Till en så våldsam operation kunde icke bergsgubbarne beqväma sig, hvadan de ock sjelfmant bortklippte sina skägg, ehuru påkostande det i början syntes vara för dem 2. Flera berättelser om denna prest äro bibehållna, vittnande på samma gång om hans fördomsfrihet och tidens skrockfulla sätt att förklara den. Kyrkans silfver utgöres af: 1 stor kalk med patén (invändigt förgylda). På foten af kalken står »Sahl. her Jacob Leijels arfvingar. Anno 1696». Vigt 56 1/4 lod, patén 16 1/2 lod. 1 oblatask (inv. förgyld) af sal. herr Jacob Leijels arfvingar; väger 24 lod. 1 oblatask (drifvet arbete) väg. 28 1/4 lod, 1 kanna med lam och segerfana på locket 91 lod. 1 dito med medalj på dito 98 3/4 lod. 1 dito (inv. förgyld) väg. 101 1/2 lod. 1 dito med lam och segerfana, skänkt af brukspatronen A. Wedberg och dess fru född Fischier, väg. 102 1/2 lod. 1 liten kalk väger 24 1/2 samt 1 dito patén 8 5/8 lod. 1 sockenbudstyg: kalk och patén 30 3/4 lod. 1 dito dito 27 3/4 lod. 1 brudkrona med förgylda zirater 29 lod. 1 vinsil (förgyld) 2 3/8 lod. Summa i vigt 641 3/4 Iod 3. Utom den äldre altarskrud, bestående af dels svarta och dels röda messhakar, som förut funnits, har till kyrkan under de senare åren blifvit 1 Denna uppgift är oriktig, emedan porträttet uppsattes af efterlefvande vänner (1852). För öfrigt torde böra erinras att kyrkan blef ombygd under åren 1878—1880, samt att noggranna, detaljerade »anteckningar om Nora kyrka» finnas meddelade i Noraskog I: 247—296, der jemväl en planritning och 2:ne planscher bidraga att visa den gamla kyrkans utseende. 2 Angående denna skäggklippningshistoria hänvisas till en särskild bilaga. 3 En nyare förteckning öfver kyrkans silfver finnes meddelad i Noraskog I: 274 och 275.