184 De sålunda anbefalda vägarne kommo ock ganska skyndsamt till utförande, så att redan vid ordinarie sommartinget i Nora 31 Maj 1642, då riksrådet och presidenten Karl Bonde, som kort förut, 19 April s. år, tillika blifvit förordnad till landshöfding i »Järla stads» nybildade landshöfdingedöme, sjelf närvarande, kunde föreskrifva, att följande »krogar» eller gästgifverier skulle inrättas: Skärmarboda, som »skulle hafva Fingerboda till hjelp med hästar att undsätta när så behöfdes», äfvensom Skymhyttan; Nora kyrkebol; Grecksåsar, som skulle hafva »hela hyttan» eller hyttelaget till hjelp, »item Bleksbol och Vestgöthyttan, vester åt Bleksbol (Bleksberg) öster åt Skärhyttan»; Käringborn med »torpen deromkring till hjelp»; Bröstorp och Alntorp »på Lindesåsvägen», som fingo »Husby och Bondebyn till hjelp»; å vägen från Nora till Lekebergslagen skulle »krog» inrättas vid Skrekarhyttan, med Elfhyttan till hjelp; »i korsvägen» vid Öskevik; vid Lindesby, som »skulle hafva Finshyttan till hjelp»; i Hjulsjö, hvarifrån »skulle skjutsas på tre vägar: åt Lindesby, åt Grythyttan och åt Kopparberget»; slutligen skulle om vintern äfven skjutsas mellan Lindesby och Timanshyttan, hvilken senare by »skulle hafva Gamlehyttan till hjelp». Vid samma tillfälle blef ock afsagdt, »att der som nya vägar skola upprättas, måtte det ske med hela socknen, men sedan skall hvarje hytta tilldelas sitt stycke med nämden och uppsyningsmannen, och alla vara förpligtade (efter)komma stämningar till vägen, eller plikta.» För att åtminstone till någon del underlätta eller uppskjuta vägbyggandet, föreskrefs vid Noraskoga häradsting 19 Juni 1644, att ett torp skulle »nedsynas» och anläggas vid nuvarande Stadra gård, der en »färjekarl» skulle anställas för att betjena vägfarande med s. k. båtskjuts till Käringborn. Förmodligen vidtogs samtidigt en liknande anordning vid Käringborn inför Grythytte häradsrätt, ehuru något protokoll derom icke återfunnits. Vid Noraskoga häradsting 16 Juli 1645 »androg» kronans bruks arrendator Andreas Dress huruledes han »för någre år sedan allena och med egen bekostning hade af nyo låtit göra en stor bro vid sin gård Hammarby, hvilken bro han allena måste vidmakthålla», ehuru densamma vore »gemene man här uti bergslagen till godo och stor nytta»; begärandes fördenskull, att både han och hans efterkommande, hvilka komme att »besitta ofvanbemälte gård och samma bro vidmakthålla, måtte för all annor broning och vägerödning för bemälte gård få omolesterat och fri vara». Rätten pröfvade denna »arrendatorens begäran vara billig, alldenstund bemälte bro är bergslagen till stor nytta, ty om vintern måste de deröfver förresa och hafva sin farväg; samtyckte så väl gemene man som rätten att så länge samma bro af Hammarby gård vidmakthålles, skall han för all annor broning och vägerödning för gården omolesterat och befriad vara.» Två år senare, då »rätt laga ting (blef) hållet med allmogen af Noraskoga å rättan tingsstad» i Nora 5 Juli 1647, dervid ortens landshöfding, »den ädle och välborne herre, herr Krister Bonde» jemväl var närvarande, »förordnades och tillsattes visse fjerdingsmän i socknen» till ett antal af 8, hvarjemte föreskrefs »huru många hyttor och hemman skulle lyda till hvar fjerding». I sammanhang dermed stadgades äfven, att »alldenstund en stor olikhet i socknen skedde med broningen; ty skulle uti hela bergs-