210 arwodhe idkar giffwi XVe (15 hundradt) jærn os ok wore efterkommandom til tijand.» 1 För att bereda bergsmännen i allmänhet erforderlig trygghet i fråga om rätt till skogsfång, hvarförutan ett bergsbruk hade varit omöjligt, förekommer också ganska ofta uti de under medeltiden utfärdade »privilegier», hvari bergsmännen sökte ett skydd för sin näring, det förklarande, att allmänningsmark finge begagnas till bergsdrift. Sålunda stadgades i konung Erik XIII:s bref för bergsmännen vid Åtvidaberg af 14 Maj 1413, att de skulle åtnjuta »i alle mada swodan friheet, frelsä, nadhe oc Privilegier badhe met strömä, wäghe oc skoghe, oc anner stykke, som bergzmennenä hafwä oc nydä på Koperberghet i Dalwm» 2; och i konung Kristiern I:s bref 6 Februari 1458 tillförsäkrades sistnämda kopparbergsmän fortfarande rätt att »nytia alla almindeliga skoghe och ströma», som de tillförene i konung Kristofers tid innehaft 3. Genom »Herr Sten Stures och Riksens Råds Forording om Malmberg» 13 September 1485 blef jemväl föreskrifvet, att kronan af bergverken skulle »hafva sin Tionda och rettigheet» såsom förut varit vanligt, utom då de voro belägna å frälsejord, i hvilket fall de fingo brukas »uthan nogen afgifft til Cronone 4»; och uti Sten Sture den yngres privilegier för bergsmännen å det kort förut upptäckta silfverberget vid Sala, dat. 8 Augusti 1512, lemnades ytterligare föreskrift derom, »att efter richsens stadga skole alle hafwa skog till gruffuones oppehelle, som öffuer alle bergzlager sijdwana är» 5. De af konung Gustaf I hyllade grundsatser i fråga om kronans rätt öfver allmänningsmark, i förening med hans kända benägenhet att söka 1 Detta kungabref, intaget i Sv. diplomatarium IV: 747—749, finnes aftryckt i Noraskog III: 111, 112. Det har antagits såsom regel af alla forskare, att med Vestra berget »sannolikt afses» Lerbäcks bergslag i Nerike. Att så icke är förhållandet, ådagalägges utförligt i Noraskog III, sid. 5 o. följ. Deremot må gerna medgifvas att Lerbäcks bergslag motsvaras af det Östra berg, som jemväl omtalas i 1340 års bref. Den »allmänningsskog», hvarom disponerades i samma bref, innehafves för närvarande till största delen af Dalkarlsbergs grufbolag, och åtskilliga af de »öken»trakter, för hvilka redogöres i afdelningen om grufskogarna, utgöra ännu i dag mindre delar af samma, ursprungligen ganska vidsträckta skogstrakt. 2 Sveriges rikes bergsordningar, tryckta 1736, sid. 14. Ifrågavarande bref saknas i det svenska diplomatarium från och med år 1401, som utgifves af Riksarkivet genom C. SILFVERSTOLPE. Deremot förekomma i denna samling de 16 April 1413 daterade privilegiebrefven för bergsmännen i Vermland och vid Kopparberget. Det sistnämda har dock blifvit illa aftryckt, då närmare en hel rad finnes utelemnad, innehållande enligt KRONINGSSVÄRDS diplomatarium de för privilegiernas verkliga betydelse vigtiga orden: — — »berghs men oc allen wor eskelica(!) almogha som» — — Att brefvet till bergsmännen vid Åtvidaberg blifvit uteslutet synes något egendomligt. Bergsordningarna, hvari detsamma förekommer, torde såsom urkundsamling, utgifven af ett statens forna embetsverk, Bergskollegium, ega minst lika giltighet som det af ett statens nuvarande verk, nämligen Riksarkivet, utgifna diplomatariet. 3 Bergsordningarna I: 20. 4 Anf. st. I: 22. 5 STYFFE, afhandling om »grundregalerna» i Vitt., hist. o. antiqv. akad. handl. XXIV: 240. :