300 Nora socken 1 med deraf gående årlig »stadgeränta» af 1 1/4 skeppund tackjern. Genom nämda kollegii skattebref 26 Februari 1760, utvisande en erlagd köpeskilling af 150 daler silfvermynt, föreskrefs, att ifrågavarande skatterättighet, som blifvit lemnad till Finnå eller Afdala bruks drift och understöd, skulle blifva dess oskiljaktiga tillhörighet i hvems hand bruket än måtte komma. Brukets egare, som redan dessförinnan förvärfvat sig åborätten till 1/3 af hemmanet, inköpte sedermera 6 Mars 1761 åborätt till ytterligare 1/3 deraf för 2,400 daler och 31 Mars samma år återstående 1/3 för 2,264 daler kpmt. Någon tid senare förvärfvades enligt Kammarkollegii skattebref 17 April 1766 skatterätten till 1/4 hemman Grecksnäs i Jernboäs socken för 100 daler smt, att likasom Grecksskog blifva brukets omistliga egendom; men då åboarna ansågo sig förnärmade i sina rättigheter genom skatteköpets meddelande, besvärade de sig hos K. M:t, hvilka klagomål hade till följd att brukets egare, genom afhandling 23 Mars 1767, tillköpte sig åborätten för 12,000 daler kpmt, hvarjemte åboarna dessutom beviljades åtskilliga förmåner. Efter vederbörlig anmälan af detta köp faststäldes skatteköpet genom kongl. resolution 23 nästföljande Juni. Skatterättigheten till Yxe by om 4 hela mantal i Lindes socken inlöstes enligt Kammarkollegii skattebref 7 Oktober 1760 för 790 daler smt under det närbelägna Jerle bruk i Nora socken. Vid tiden för detta skatteköp innehades åborätten till större delen af dessa hemman af brukets dåvarande egare och öfriga åborätter härstädes blefvo sannolikt jem väl kort derefter förvärfvade. Huru detta verkstäldes är utg. för närvarande obekant; men man kan svårligen föreställa sig att bruksegaren, utan en fullt tryggad besittningsrätt, eljest låtit vid Yxe gård i medlet af 1780-talet uppföra den dyrbara, slottslika hufvudbyggnad, hvilken nu kan sägas utgöra en af bergslagens ståtligaste herresäten. Jerle bruk har visserligen ännu icke blifvit nedlagdt, ehuru verksamheten derstädes är ganska obetydlig; men äfven om bruket i en nära framtid skulle komma att nedläggas, så är dermed icke sagdt, att bruket skulle hafva förverkat skatterätten till Yxe gårds 4 hemman: ty dels har bruksegaren redan för längesedan inträdt i vederbörande åboars eller bördemäns alla rättigheter; dels har kronan faktiskt frånträdt sin i annat fall möjligen egande återvinningsrätt, då anteckning derom icke finnes gjord i senast upprättade samt nu gällande jordebok; och dels slutligen hafva regering och riksdag, på grund af »den uppfattning, som finnes uttalad i Statsutskottets utlåtande n:r 49 vid 1886 års riksdag», förklarat bruksegare, som genom inköp af åborätten inträdt i den förre åbons alla rättigheter, böra tillerkännas lika fullständig egande- och dispositionsrätt, som skulle hafva tillkommit åbon, derest denne af bruksegaren inköpt skatterätten, eller såsom det heter i den härom utfärdade k. kung. 27 Juni 1887, »bruksegaren skall vid skattemannarätten bibehållas äfven i det fall, att bruket nedlägges». Med andra ord, 1766 års ifrågavarande författning har sålunda jemväl i fråga om dess senare del — angående under bruk skatteköpta hemman — blifvit faktiskt upphäfd och, då så är förhållandet, kan den icke heller vara tillämplig i fråga om rekognitionshemman, hvilka tillkommo först sedan 151 1 års kungörelse derom utfärdades. Men skulle denna uppfattning anses 1 Jfr sid. 58, 138 och 160 här ofvan.