481 må nämnas såsom ett exempel huru det vanligen gick till med dylika uppbörder. Angående häradshöfdingräntan, som äfven utgick hvarje år, är i samma räkenskap antecknadt, att densamma »är förlänt välborne Matthias Soop och bärs af hvart mantal och par folk 1 mark penningar och jern af bergslagen, 2 l:℔ af hvar bergsman». Beloppet af denna ränta uppföres dock »ej till uppbörd eller utgift» i räkenskapen. »Huggningen» eller brukshjelpen utgick lika som förut med ett stafrum ved af hvart hemman. Men derjemte, »efter ståthållaren välborne Bo Ribbings gifne sedel och ordning, hade allmogen utgjort till Kroppa bruks nödtoft, som räkningen förmäler», af hvart mantal 1 skäppa hafre 1 eller ock 1 kämma hö, samt af 20 mantal gemensamt »en klefsadel». Denna hjelp synes dock, dess bättre, hafva varit af tillfällig egenskap. Sammaledes var äfven förhållandet med en annan pålaga, som jemväl redovisas. »Efter salig och högloflig i åminnelse hans furstliga nådes bref, dateradt den 20 Juni 1621, hafver hvar skatte- och kronobonde, arf och egne, två halfva, 3 tredjedelshemman, 4 fjerdedelshemman emot en hel, utgjort af hvart hemman 3 alnar groft lärft». Såsom förmedlingar antecknas: 1) »Efter ståthållarens sedel, hvilken är uti 1620 års räkenskap, gör Karlskoga socken sina hjelpedagsverken vid Karlskoga laxefiske till att utsätta laxekar och laxeslängor med annan redskap som dertill behöfves, dagsverken 31». Af berörda sedel, som är daterad 13 Juni 1620, framgår nämligen, att Karlskoga socknemän erhållit förmedling i sina hjelpedagsverken till hälften, så att i stället för 62 dagsverken, som bort utgöras, endast 31 dåmera togos i anspråk. 2) »Efter min nåd. drottnings bref är Varnums skogsbygd förskonter med alla hjelpedagsverken för den stora tunga de utstå med jernförsler och skjutsfärder, som brefvet vidare förmäler, dateradt 6 Februari 1621: hjelpedagsverken 17.» Den årliga fodringen redovisas fortfarande med 1 stafrum ved för 2 årliga hästar och en oxe för 60 kungshästar. En annan »förvandling» eller rättare byte bestod deri, att en stor del af kronotionden inom fögderiet bortbyttes mot tjära, enligt ett enkedrottningens bref af 2 Januari 1621, dervid 1 t:na råg, eller 1 1/4 t:na blandkorn, eller 1 1/2 t:na hafremjöl utgjorde bytesvärdet för 1 t:na tjära. Genom hertig Karl Filips död, som inträffade 25 Januari 1622, blefvo åtskilliga ganska väsentliga förändringar vidtagna i afseende på förvaltningen. - furstendöme återföll till kronan och ett nytt ståthållaredöme inrättades af Nerike och Vermland med Nora och Lindes bergslager, till hvars ståthållare utnämdes Bror Andersson Rålamb, som dock endast ett par år innehade detta uppdrag, hvarefter Bo Ribbing ånyo blef ståthållare för Vermland. Samtidigt med denna nya indelning utarrenderades Östersysslets fögderi med alla kronans inkomster och rättigheter af alla slag till Johan von Vossel, »Samuel Lott och deras consorter», af hvilka den förstnämde synes ha varit den egentlige hufvudmannen och under åtskilliga år innehade arrendet, då deremot Samuel Lott, åtminstone till en början, förvaltade Kroppa bruk. Genom denna anordning upphörde kronans förutvarande särskilda bruksräkningar, hvilka dock ega ett obestridligt intresse 1 Med 8 skäppor i tunnan. Noraskogs arkiv. II. 31