566 igen den vägen, som lopp igenom deras ängar, och lägga en nyian, jämngenan och jämngodan, å sin bolstad utanföre; det dem efterläts efter det 2 kap. Byggn. B. Än vittnade Olof i Råglanda och Karlskoga socken med svoren ed å bok, att Markus i Granberg(a) och Karlskoga socken hafver vid Kroppa gård i hans närvaro för visso levererat och inmålt den tiondespanmålen, råg 1 tunna, som än af honom för i fjor kräfves, der uppå ock kyrkoherden vällärde hr Jakobs hustru sannfärdigt betygade be:te Markus hafva haft sin qvittosedel och den förlagt i prestegården.» det andra tinget, 27 September, sistnämda år »befalltes Nils i Gälleråsen, Bonde i Utterbäck, Nils i Brickegården och Joen i Stråbergsmyran, att skifta jorden emellan Jönses hustru i Granberga och hans arfvingar, efter som de äre rättige till efter lag»; och »än befalltes hela nämden att i laga tid gå syn emellan Granåsen och Granberga, och med detsamma göra dem emellan en rätt skillnad». »Än kom Erik Börjesson i Högås (Högåsen), berättandes sig vara skattlagdan för 1/4 hemman och 1/2 l:℔ smör i hufvudskatten, dock ingen skog af nämden ännu tilldelt: hvarföre befalltes dem nu det efterkomma före allhelgonatid.» »Än lofvades Per Simonsson i Mosserud att nämden skulle innan allhelgonatid uti hans och hans rågrannars närvaro rörlägga hans bolstad efter som skillnaden löper. Än befalltes nämden att lägga till Högefors, Lars Pederssons nybygge, så mycken skog och mark, som han kan behöfva derunder och gamle byggen icke sker för när med, derefter han, när frihetsåren gå till ända, shaif kattlägas. Än beviljades syn emellan Brickegården och Stubbetorpet att gås när åborna eller jordegandena begära inom laga syningstimman. Än vittnade nämden att de efter laga befallning hafva skift skogen emellan Östervik och Östra Nytorp, men låtit en äng, som låg i skogen, vara obytt till rättens förklaring. Nu emedan det fanns bevisligt att odelbyn hade undt henne honom till hjelp, som torpet bygde, och nu gick allt till skiftes: dy syntes rättast att ängen skulle afdelas hälften till torpet och hälften till odelbyn. Och löper då rågången sålunda: ifrån stenrået litet upp ifrån vestra ändan på Labbesanden, genast nordost i ändan på Dalsåsen (Valåsen?). Än beviljades skifte på ängarne under Bredegårdstorp, att nämden jemkar lotterna rätt efter landmån och sedan låter grannarne kasta om dem lott.» På tinget 16 Maj 1642, i närvaro af bergmästaren Sten Andersson, som erhållit landshöfdingen Karl Bondes fullmakt att såsom en landsfogde i hans ställe bevista häradsting å landet, »Præsenterade Jöns Henriksson i Vismen ett salig och högloflig i åminnelse konung Karls bref, gifvet i Örebro den 11 Februari år 1596, medan han var riksens föreståndare, lydandes att Mats Matsson i Vismen, som hade upptagit be:te Vismen ett forpeställe på kronones egendom, skulle, sedan han hafver det uppröjt, bygdt och kommit till makt, så sjelf som hans barn och efterkommande hvar efter annan vara närmast att njuta, bruka och besitta det för årlig skatt och utlagor såsom annan skattejord. Derhos bevisandes