607 regeringsrådet i Pomern Johan Nicodemi Lillieström 1648 inköpte »af f. d. befallningsmannen Mårten Drost den hammar, som han på Backa egor bygt och upprättat hafver, med allt det dertill hörer». Då Lillieström samtidigt äfven förvärfvade Bo-hemmanet, hänvisas i öfrigt till hvad derom förekommer längre fram. Bofors bruk anlades, enligt hvad förut blifvit antydt 1, på grund af Bergsembetets privilegium 24 November 1646, å egorna till hemmanet Bo. Detta hemman, tillika med hemmanen Gälleråsen och Stensviken i Karlskoga samt Bergsjö och Bergsjötorp i Varnums socken, egdes under hertig Karls tid såsom frälse af riksrådet Ture Bjelke 2, Samtliga dessa hemman blefvo efter hans afrättning i Linköping 1600 indragna till kronan och redan i 1601 års fogdehandling redovisade som vanliga kronohemman. De äro säkert lika gamla till sitt ursprung, som hertig Karls egna arfhemman Backa, Brickegården och Stolpetorp, hvilka, enligt hvad förut är visadt 3, i senare hälften af 1400-talet förvärfvats af Sten Sture den äldre. Efter nyssnämda indragning var Bo hemman krono endast en kort tid, intill dess detsamma, tillika med Gälleråsen och Bjelkes öfriga hemman härstädes, genom Karls bref 1 Juli 1603 återstäldes till Bjelkes enka Margreta Sture och hennes barn, med den gamla frälserätten. Efter Margretas död 1617 öfvergingo dessa hemman till hennes måg, riksdrotset Gabriel Gustafsson Oxenstjerna, som 1625 bortbytte desamma till kronan mot »gods igen i Upland», hvarigenom de ånyo blefvo kronohemman 4. Sedermera köptes Bo hemman till skatte 10 Mars 1630 af förut nämde häradshöfdingen och assessorn Peter Dober, som vid häradstinget 8 Juli samma år lät uppbjuda detsamma första gången (sid. 540). Denne egare försummade icke att bevaka sitt nyförvärfvade hemmans intressen och rättigheter. Redan följande år (1631) vid det ting, som synes hafva hållits 4 Juli 5 »Steegh och samme dagh vpp Erligh och Veelachtadh man Petter Dober Assessor vthj then konungzlige hofrätt vthj Åbo, och tillspordhe tingzalmogen så wäl innan Nämpd som vthan, om någen wijste besked hurulundhe Fiskiesiöengen medh fiskett är kommit vndan Boo, den gårdhen han af H. K. M:t kiöpt hafuer, och vnder Aggerudh och på huad tidh thz är skeedt, och om icke samme ängh och fiske watn hafue alltidh tillförene legat till Boo. Så stegh vp en gammall gråhårig Nämpdeman, Nils i Gälleråsen widh nampn, och berättadhe att be:te ängh och fiske hafua af åller och vrminne legatt vnder Boo intil thes Olof i Aggerudh, gamble Ländzmannen, för 27 år seden kom thz der ifrån, sålundha, att fogden och laghläsaren hafue stemmpt syn 1 Jfr DAuts beskrifning, sid. 412 här ofvan. 2 Då FERNOW säger (jfr sid. 387) att Bjelkes dopnamn i Karlskoga dombok 1631 är så otydligt skrifvet, att han ej kunnat rätt skilja antingen det är Ture eller Knut, vittnar detta yttrande icke fördelaktigt om hans förmåga att läsa — innantill. Ingen, med någon vana vid gammal skrift, kan misstaga sig derpå att namnet är »Thure». Utg. tillåter sig att i det följande ordagrant intaga hela det ifrågavarande domboksutdraget, då detsamma berör forna eganderättsförhållanden och derjemte är en ganska intressant kulturbild. 3 Jfr sid. 420, 421 här ofvan. 4 Se härom sid. 458, 459. 5 Månadens namn är nemligen uteglömdt i protokollet.