13 Dagens Nyheter 21 Maj 1892: »Noraskogs arkiv». Vid jultiden utkom tredje häftet af »Noraskogs arkiv, bergshistoriska samlingar och anteckningar» af ledamoten af andra kammaren Joh. Johansson i Noraskog, som dermed fullbordat första bandet af nämda arbete. »Noraskogs arkiv» är emellertid ett verk af helt annan kaliber och långt mera beståndande värde än i allmänhet kan tillmätas jullitteraturen. Det är, såsom vi framhållit, redan vid anmälan af föregående delar, ett stycke kulturhistoria, skildringar ur framfarna tiders bergsmannalif, lefvande tids- och sedebilder ur olika skeden af det svenska samhällets utveckling. Redan det, att utgifvaren, som varit en af de verksammaste bland våra folkrepresentanter, mäktat samla hela det ofantliga material, som ligger till grund för »Noraskogs arkiv» och hans föregående arbeten, är ett bland de största litterära stordåd, som utförts af en enskild man. Då dertill kommer att materialet blifvit tillgodogjordt med ovanlig pietet, skicklighet och blick för de olika tidehvarfvens egendomligheter, kan man blott tillfoga en önskan, att äfven ett andra band måtte komma till stånd — och att föredömet måtte finna efterföljd i andra delar af vårt land. Det föreliggande tredje häftet börjar med några »bidrag till Lindes bergslags äldre historia». Särskildt märkliga äro här de hemman för hemman angifna bergs- och bondeskatterna åren 1539 och 1540, vid hvilken tid nämda bergslag, enligt utgifvarens beräkningar, hade endast 1,050 à 1,500 invånare, hvaremot Lindes, Ramsbergs och Nya Kopparbergs socknar år 1890 hade omkring 22,000. Härpå följer en med upplysande anmärkningar försedd reproduktion af en år 1761 utgifven »historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och sochn, uti et academiskt snilleprof af Daniel Nohrborg, västmanländing». Större delen af häftet upptages af en mängd synnerligen intressanta anteckningar om »märkliga bergsmansslägter och familjegårdar». Det finnes inom Nerike en mängd slägter, hvilkas ättartal bland allmogen kunna påvisas århundraden tillbaka och som ega förgreningar inom hela landet. Utgifvaren säger sig ha samlat material för närmare femtio (50) olika bergsmansslägter, och det bör tydligen vara icke blott af lokal betydelse att det blir kompletteradt och offentliggjordt. Det är på tal härom, som utgifvaren yttrar några ord, hvilka förtjena att särskildt beaktas, såsom rörande en af de vigtigaste frågor för dagen: den om den mindre jordegareklassens bestånd i politiskt och ekonomiskt hänseende. Utgifvaren skrifver nemligen: »Utgifvaren vill emellertid erinra derom att flertalet af de slägtmedlemmar, för hvilkas lefnadsöden här nedan kommer att redogöras, tillhör den samhällsklass, hvars stilla och obemärkta men sträfsamma verksamhet företer föga eller ingen omvexling för den biografiske skildrare, som icke nöjer sig med endast några torra, registerartade uppgifter, utan älskar att teckna lefvande personligheter. Men om medlemmarne af denna samhällsklass således icke stå synnerligt högt på den menskliga fåfängans rangskala, kunna de dock trösta sig dermed, att den svenska odalmannens ord numera och, som man må hoppas, fortfarande skall väga mycket tungt i vågskålen vid de allshärjarting, der fosterlandets öden afgöras. Det är egandet af fast egendom, som är grundvalen för detta inflytande, ty samma egande är också grundvalen för den i bästa mening konservativa anda, hvilken man hoppas skall leda fosterlandet framåt till allt större frihet och tillika skydda detsamma för farliga omstörtningar. Men i samma mån den fasta egendomen blir fal, blir