2 hufvudgården, så att flere grannar blefvo i byn, eller på afstånd från hufvudgården inom det ännu rymliga ägoområdet, hvarigenom nya gårdar och byar uppstodo. På sistnämde tvänne sätt ske ännu i dag nya bosättningar, ehuru de nu endast blifva torp på de gamla hemmanens ägor. Så länge i forntiden öfverloppsjord fanns i grannskapet, behöfde man icke företaga långväga utflyttningar för att bota öfverbefolkningen.» Det område af provinsen, som var beläget norr om ifrågavarande midtelbälte och som saknar bynamn med ändelsen -sta, har med all sannolikhet i hufvudsaklig måtto blifvit befolkadt genom utflyttningar från midtelbältet, hvarvid de utflyttande bibehöllo det sociala sambandet med de härader, från hvilka de utgått. Häraderna blefvo derigenom utvidgade, och ju manstarkare de från början varit, desto vidsträcktare blefvo utflyttningarna. Bellander framhåller vidare att alla Vestmanlands härader hafva berört Mälaren. Han anser rätta orsaken härtill vara den, att inflyttningen hade skett sjöledes och att de inflyttade varit i allmänhet angelägna att på Mälaren bibehålla samfärdseln med folk på andra trakter, då till lands inga vägar funnos. Från denna regel gåfvos dock ett par undantag. Det ena gälde Tjurbo härad, dit kolonisterna kommit öfver Sagån, dels på båtar och dels på vadställen. Def andra undantaget anser förf. böra vara trakten vid Arboga å, tillhörande Åkerbo härad, från hvilket härad Fellingsbro först vid medlet af 1500-talet blef afsöndradt. »Den fullkomliga saknaden af bynamn med ändelsen -sta i den östliga delen af denna trakt och det jemförelsevis ringa antalet af dylika namn i den vestliga antyda, att bosättningen här skett under andra förhållanden, än inom midtelbältet. Därtill kommer att i den östliga delen ligga de största Då byarna eljest sällan öfverstiga tre hemman, finnas här byar af 4—10.» I Fellingsbro, där ej mindre än 15 särskilda bynamn förekomma med ändelsen -sta, finnas många byar på 4 à 5 hemman, men där är dock rikare tillgång på mindre byar, hvilket äfven är förhållandet i Näsby och Ervalla. Inflyttningarna till denna trakt hafva troligtvis skett öfver Arboga å, i den östliga delen från Södermanland, i den vestliga från Nerike, hvarför ock allmogemålet i den sistnämda delen skall hafva en frändskap med nerkingarnas. De inflyttande i denna del voro sannolikt Götar, såsom Nerikes invånare i allmänhet. »Af hvilken ras de hafva varit, som bosatt sig i den östliga delen, är ovisst. De hafva kunnat vara Götar, som gifvit sig undan för Svearna, när desse inbröto i Södermanlands nordliga del; de kunna äfven hafva hört till Svea-stammen och för öfverbefolkning i hemmet sökt sig nya bostäder.» Huru det än må hafva förhållit sig med inflyttningarna till denna del af Åkerbo härad, så mycket torde dock vara visst, att inbyggarna inom Fellingsbrodelen, lika väl som befolkningen annorstädes, till någon del hade inrättat fäbodeställen i den norrut liggande skogstrakten. Så synes åtminstone händelsen hafva varit med Hökasta, fordom Hökesta i Fellingsbro socken, och Hökestaboda, nuvarande Högstaboda inom Lindes socken. Fryggesboda och Kofverboda (fordom Tofveboda, hvarför icke Toijeboda?) torde på enahanda sätt varit gamla fäbodeställen för gårdar inom Fellingsbro. Fäbodarna blefvo slutligen hem för stadigvarande åboar och sålunda särskilda hemman. Dessutom begåfvo sig många på olika tider, hvar för sig eller i hopar, ännu längre in i skogsbygden, när ut-