236 Det blef nu ett bestyr med begrafning och bouppteckning: alla räkningar måste afslutas, utestående förlager och fordringar klareras. Bouppteckningen hölls sommartiden s. år af då varande revisionssekreteraren sedermera Kongl. Maj:ts och riksens råd Karl Gustaf Löwenhielm 1, herr assessor Wallvik2 och Jerlström, hvilken nu fick i uppdrag af arfvingarne att sälja Yxe egendom och Jerle bruk. Köpare blef brukspatronen Karl Heijke 3, som ännu 1764 bodde där. Vinsten af försäljningen blef 35,000 daler kpmt. Jerlström fick dock ingen hugnad af denna avance, fastän bruksböckerna tydligen utvisade, att revenyen af bruket under fru Ehrenpreus’ tid till större delen betäckte inköpssumman. Jerlström gömde sin harm i tålamodspåsen och sökte trösta sig därmed, att han under direktionstiden vid Storfors åtnjutit mycken benägenhet och god belöning. Strax efter nyåret 1749 (1747?) reste vår vän till Yxe, sammankallade alla därunder lydande smeder, bruksfolk, bönder och torpare, klarade deras eller ock har minnet svikit honom i fråga om tiden för vissa tilldragelser. — Af Bjurkärns församlings äldsta dödbok erhålles ingen upplysning om fru Saras dödsår. Af denna församlingsbok synes snarare framgå, att dödsfall bland herrskapsfolk ansetts allt för »förnäma» att kunna antecknas bland de öfriga liken. 1 Karl Gustaf Löwenhjelm, f. på Ström i Vermland 17015/1, blef, efter juridiska studier i Upsala, 1719 auskultant i Göta hofrätt, 1721 advokatfiskal, 1722 vice häradshöfding, 1725 assessor och 1729 häradshöfding på Dal, hvarifrån han 1739 flyttades till Vestersysslet i Vermland. Utnämd till revisionssekreterare 1741, befordrades han 1747 till justitiekansler, 1750 till president i Svea hofrätt och inkallades 1751 i riksrådet. Från 1738 års riksdag hade han varit ledamot af sekreta utskottet och ansågs som en af ståndsmaktens pelare. Tillika en af frihetstidens yppersta embetsmannaförmågor, var han nästan sjelfskrifven till den högsta värdighet staten hade att erbjuda, hvilken han äfven uppnådde, då han 1765 utnämndes till kanslipresident. Redan 1747 hade han erhållit friherre-värdighet; förordnades 1762 till president i lagkommissionen och till Lunds akademiekansler, sedan han nyss förut fått grefvebref. Död i Stockholm 1768 7/3. — Horbunos biogr. handlex. I: 641. 2 Johan Johansson von Wallwijk, f. i Stockholm 1710 17/11, blef, likasom Löwenhjelm, äfven riksråd, ehuru först efter den tid Jerlström nedskref sina minnen. Vid 21 års ålder begynte Wallwijk sin bana som auskultant i Kammarkollegium och Kammarrevisionen (nuv. Kammarrätten), hvarefter han 1733 befordrades till kammarskrifvare och 1738 till revisor; blef 1745 riddarhuskamrerare, 1747 assessor i Kammarrevisionen, 1749 kammarrevisionsråd och 1756 statskommissarie. Vid 1765 års riksdag upptogs han bland riksråden, på grund af sina insigter i statshushållningen och »skicklighet i statsräkenskapernas förande». Upphöjdes 1770 till friherre och följande året till grefve, men tog ej för någondera värdigheten inträde på riddarhuset. Död på sin sätesgård Bisslinge i Upland 1776 27/9. — Horbeng, II: 452. 3 Enligt det 8 November 1746 utfärdade köpebrefvet sålde Linrothska arfvingarna Yxe gård med underlydande 1 1/2 hemman och 2:e torp, Jerle bruk af en hammar och 2 härdar, Jerle qvarn af 2 par stenar, 1/2 hemman Östanbergshyttan, 1 hemman Norra Fingerboda, 2 hemman Skymhyttan med torpet Moen, till brukspatronen Karl Heijke för 105,000 daler kpmt. Se härom för öfrigt i det följande meddelade »bidrag till Jerle bruks och Yxe gårds historia».