295 för bergsbruket och att Karl Karlsson, på sätt sedermera var vanligt, innehaft förvaltningen så väl af Sturens härvarande enskilda egendom som af bergslagen i öfrigt. Harald Pletting, frälseman, var under 1490-talet Sten Stures bergsfogde i Noraskog. Den danske adelsmannen Jens Falster, som af kon. Hans eller Johan II blifvit satt till fogde på Örebro slott, lät 1499 utan ransakning och dom i galge upphänga denne Pletting 1, hvilken våldsamma handling kort därefter föranledde slottets inneslutande af en belägringshär, med den påföljd att Jens Falster i Februari 1502 nödgades uppgifva detsamma till marsken, sedermera riksföreståndaren Svante Nilsson Sture. De förbittrade bergsmännen, som fordrade hämd för mordet på sin fogde, nöjde sig icke härmed, utan rotade sig tillsammans och drogo till Arboga, där de i April samma år ihjälslogo Jens Falster med tre personer af hans omgifning, samt plundrade och förstörde hans ägodelar, så mycket de kunde komma öfver 2. Namnet å Harald Plettings efterträdare är ej kändt, men att denne g heller haft det särdeles angenämt, kan man sluta däraf, att Svante ilssons fogde på Örebro slott, Peder Börjesson, i ett bref till honom 8 April 1502 yttrar, att »bergsfogden i Noraskog» icke kunde utfå något af bergsmännens skatt, utan när han talade därom, »då vet han icke den stund han lefver». Då bergsmännen därjemte undsluppo allt straff för sitt uppträdande i Arboga, kan man lätt tänka sig huru laglöshet och våldsamma uppträden skulle göra det allmänna rättstillståndet under nämda tid i högsta grad osäkert. Lars Månsson, »bergsfogde på Tidemanshyttan», nämnes i ett gåfvobref till »jungfru Marie kloster i Örebro» af 15 Februari 15203. Huru länge han varit bergsfogde eller hvilken omfattning sysslan då innehade är ej kändt. Han uppräknas bland nämdemännen vid lagmanstingen i Noraskog 1529 och 1539, samt upptages i 1539 och 1540 årens skattelängder såsom ägare af halfva Timanshyttan med ett skattebelopp af 8 hundr. (= 960 st.) osmundsjern eller däremot svarande 1,280 skålp. tackjern. Han torde kort därefter hafva aflidit. Från honom härstammar en ganska talrik och ansedd bergsmansslägt, den »Timanderska», hvilken antagligen ännu fortlefver inom orten. 1 Baggx, i sin beskrifning om Örebro, uppgifver att Pletting varit Stures »betjent» och blifvit hängd »med stöflor och sporrar». Han säger äfven att Falster redan 1485 blifvit fogde på Örebro slott, hvaremot StYfrE i sina bidrag till Skandinaviens historia visar, att han först i slutet af 1498 kommit dit. Bacoxs uppgifter angående slottsfogdarna i aldre tider äro för öfrigt flera stycken ofullständiga och mindre tillförlitliga. 2 Se härom vidare »Noraskog» II: 89—91. 3 Jfr om »Noraskog» II: 95. Att detta ej var det enda gåfvobref, som kommit kloster till del från Noraskogsbygden, framgår däraf att i ett Rasmus Ludvigssons register öfver jordabref till andliga stiftelser m. m., som förvaras i Riksarkivet, äfven uppräknas ett »Olaff Gasefodhz i Stensnes på Noreskogh goffuebreff på en wreth, som ligger i mellom Stensnes aker och en wrett som kallas Kroka wreth, huilken han gaff til Strengnäse kloster. Datum 1519».