322 heten af Nora stad), hvilken tvistefråga så till vida kan anses märklig, som den lIemnar ett vittnesbörd om skiftesärendens bebandling under en tid, då någon landtmätare ännu icke börjat tjenstgöra inom bygden, utan alla dylika angelägenheter i regeln handlades af — nämdemännen. Vid tinget 17 Juni 1662 finner man af protokollet, att Landsgevallieren mons:r Nils Bengtsson klandrade uppå ett byte, som emellan några intressenter för någon tid sedan, efter rättens bevillning, är hållet uti en äng vid Elfvestorp, hvarutinnan han så väl som hans medsyskon sade sig vara högeligen præjudicerade: desslikes sade ock stadsnotarien väl:d Nils Knutsson sig icke heller vara med samma byte nöjd, efter som han icke får bruka den del uti fisket, som till ängen lyder, begärandes att sådant måtte lagligen rättadt och korrigeradt blifva, med protest uppå sitt lidne skadestånd uti så långan tid; men emedan samt!. intressenterne icke voro tillstädes, icke heller lagligen citerade, kunde saken för denna gången icke upptagas, utan blef till en annan tid uppskjuten. Vid följande ting 16 Oktober s. år Trädde för rätten landsgevallieren Nils Bengtsson och gaf tillkänna hurusåsom att han icke är benöjd med det byte, som anno 1660 uppå Elfvestorps äng skedt är, alldenstund där somlige tegar importera hvart år 60 ’böhler’ hö, däremot han på sin del icke mer njuter än 30, begärandes ödmjukeligt, att såsom detta byte är skedt uti hans frånvaro, medan han var i fiendeland, och han görandes så stor skatt som en annan, bör däremot hafva så stor teg i ängen, fördenskull måtte antingen bekomma så stor del i land och strand, som honom proportionaliter tillbör, eller ock få blifva vid den första utstakningen. Honom till svars kommo fram 1) Anders Olsson, fullmäktigad af h:s vyrd:t kyrkoherden hr Erik Olai, och sade att h:s vyrd:ts mening här öfver var denna, att han var med det gjorda bytet alldeles väl benöjd; men vill Nils Bengtsson detsamma upphäfva, så kunde han sjelf utstå bekostnaden till ett annat nytt skifte. 2) Mons:r Gerdt Tresk uti sitt svar tillfrågade Nils Bengtsson, om han allena var rätte äganden eller possessor till det han klandrade uppå? Därpå Nils Bengtsson inlade en skriftelig attest, sig gifven af rätten d. 16 Mars 1653 1, däruti förmäles, att eftersåsom modern för sina barn förtärt hafver 300 daler kpmt, skulle hennes söner Nils och Joen däremot hafva af Elfvestorps hemman, Nils Bengtsson Backängen, grästomten samt sädesvreten vid gården, Joen det södra gärdet, som för 5 rdr är borthyrt, hvarmed han bevisa ville detta vara med rätta hans möderneshemman, förutan det att hans moder uppå honom, emot det hon deras arf sig till födo och uppehälle uppödt och föryttrat hafver, all sin egendom transporterat, därpå han likväl intet skrifteligit instrument eller fullmakt hvarken af modern eller brodern hade att framvisa. 3) H:r befalln:n Arvid Bengtsson gaf detta till svars, att hela nämden hafver den tiden varit efter rättens befallning där öfver bytet, och att alla parterne då därom voro ense. 4) Nils Knutsson protesterade för sin person uppå bäcken, hvaruti han ock ville vara rådande, annars kunde han icke heller med samma byte vara benöjd. Jfr sid. 320 här ofvan.