14 De obetydliga spanmålsbelopp, som erlades i kronotionde under den första tiden, föranledde särskilda åtgärder och undersökningar för att närmare kontrollera riktigheten af den redovisade uppbörden. Sålunda stadgades, enligt Noraskogs dombok för 31 Augusti 1619, »att de, som stå tillbaka med gammal sädestionde, skola införa (densamma) uti kyrkoherberget innan helgonemessan; den därförinnan icke framförer skall gifva två för en och böta 3 mark för hvart år han står tillbaka med». Vederbörande ville icke tro att åkerbraket inom bergslagen var så klent, som den levererade uppbörden angaf. Kyrkoherdarne, som sjelfva voro intresserade af denna inkomst, affordrades förklaringar däröfver. Kyrkoherden Magnus Hieronimi (»hr Måns i Nora») yttrade härom i en skrifvelse, dat. Noraskog 29 Januari 1628, att bergsmännen »icke kunna komma till att hålla sådan ordning med deras tionde som det sker på landsbygden; ty det är minsta delen af ber gsmännerna som så på åker, och eljest binda de små band, somliga hässja upp säden i skogen; kunna ock icke komma säden hem till byn om hösten; därföre är dem intet godt att ingöra deras tionde till thomasmess’ efter lagen, utan de bepligta sig vilja göra sin tionde så, att de kunna tryggeligen hålla med sin ed att det skall vara rätt» o. s. v. Åkerbruket var således ännu en ren obetydlighet; bergsmännen skördade mesta delen af sin jemförelsevis ringa säd på svedjeland »i skogen». För att nu återkomma till Ringshyttan, så kan inhemtas af bevarade kronotiondelängder, att af 1606 års skörd hade endast »Unge Lasse», sannolikt Lasse Olsson, härstädes utgjort i tionde 1/2 spän 21/2 kanna råg. De öfriga intet. Af 1610 års skörd utgjorde Lasse Olsson I1/2 fjerding korn och Erik Larsson 3 fjerd. hafre. Äf 1612 års skörd utgjorde endast den sistnämnde 1/2 fjerd. råg(?). Af 1613 års skörd endast Sven Larsson 2 fjerd. råg. A† 1614 års skörd endast Lars Olofsson 1 fjerd. råg. Af 1619 års skörd utgjorde Lars Olofsson 3 fjerd. råg samt Sven Larsson 8 kannor råg och 8 k:or korn. De anförda tiondebeloppen vittna om den ytterst låga ståndpunkt, på hvilken »åkerbruket» vid Ringshyttan befann sig på den tiden. Det gifves dock en annan måttstock för bedömandet af denna tids landtbruk. Af ett »register på Noraskoga socken till den penningeskatten, som gemene man skola utgöra af sin boskap till kronones behof anno 1620», hvilket register inlevererades i räkningekammaren den 18 Augusti samma år, kan fnhemtas underrättelse om det antal hästar och nötboskap, som då fanns vid Ringshyttan, och de skattebelopp som härför utgjordes. Sven Larsson för 3 hästar, 8 kor, 2 kvigor, 1 stut, 1 svin och 1 1/2 fjerd. utsäde skattade 8 1/2 mark. Lasse Olofsson 2 hästar, 8 kor, 1 tjur = 6 mark 6 öre. Jöns Eriksson 2 hästar, 6 kor, 1 svin och 1 fjerd. utsäde = 5 mark 1 öre 1 fyrk. Lasse Larsson 1 häst, 5 kor, 3 gamla och 4 ungfår = 1 daler 1 fyrk. Bengt Jonsson 1 häst, 2 kor, 1 risbit och 6 getter = 23 1/2 öre. Tre år senare 1623 stälde sig förhållandet sålunda: Sven Larsson för 3 hästar, 9 kor, 2 stutar, 2 får, utsäde 1 1/2 tunna = 9 mark. Lasse Olsson 2 hästar, 7 kor, 1 tjur, 1 svin, utsäde 1 fjerd. — 6 mark 2 3/4 öre.