Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 23. Bastnäs-hemmanet och dess tillkomst
- 24. Hemmanet Kopparbäcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ifrågasatta ändringen medgafs, och Bastnäs åsattes i stället en stadgeränta
af 20 lisp. osmundsjern, hvilket belopp sedermera förvandlades till 1 1/4
skepp. (= 321/2 lisp.) tackjern. Den önskade förvandlingen medförde dock
i verkligheten en framtida höjning af hemmansskatten. Sedan 1664 års
persedeljernskontrakt blifvit tillämpadt, utgjorde nämligen tackjernsräntan
för 1/4 hemman i allmänhet endast 203/4 lisp. Bastnäs har således under
århundraden utgjort en ränta, som årligen med 113/4 lisp. tackjern
öfverstigit den vanliga hemmansräntan inom orten, ett resultat, som antagligen
icke åsyftades med det ifrågavarande häradsbeviset.
Sedan befallningsmannen Arvid Bengtsson 1668 aflidit, blef
bergsfogden Joel Stensson någon tid ägare till Bastnäs. Denne åter sålde
hemmanet till masmästaren Johan Eriksson för 1,400 daler kpmt, enligt
hvad häradets dombok för 1671 10/10 utvisar. Detsamma innehades af
honom till sin död 1706 2/6 och öfvergick därefter till sonen Erik
Johansson. Denne eller hans arfvingar synes omkring 1715 hafva afträdt gården
till dåvarande bruksförvaltaren, sedermera bergsfogden Peter Fröberg, som
jemlikt Kammarkollegii bref 1723 3/12 köpte 1/4-hemmanet Bastnäs till
skatte för 1331/3 daler silfvermynt.
24. Hemmanet Kopparbäcken.
Detta hemman är vida yngre till sitt ursprung än Bastnäs. Hvad
därom kunnat uppletas må anföras ordagrant efter häradsdomböckerna,
såsom jemväl belysande det sätt hvarpå anteckningar om uppbud och
dylikt fördes i desamma: den ena gången så och den andra gången
annorledes... Domboksrubrik för dessa uppbud m. m. har vanligen denna
lydelse: »efterskrefne gårdar och jordeparter blefvo uppå detta tinget
uppbudne».
1636 30/3: »ett stycke jord på Fogdhytte ägor första gången»;
» 16/6: »ett stycke jord på Fogdhyttan, af Anders Torstensson vid
Gyttorp, andra gången»;
1637 12/1: »Fogdhytte-jorden 4 torp1, som Anders Torstensson bor på,
tredje gången.»
Då trenne uppbud sålunda ågått utan klander, begärdes och erhölls
i regeln rättens fastebref å jordafånget, men angående ifrågavarande
jordstycke eller torp har någon anteckning härom icke återfunnits. I stället
förekommer ett par år senare en ny serie af uppbud sålunda:
1639 24/5: »ett jordestycke på Fogdhyttan, som Anders Torstensson
hafver köpt af Joen Månsson, första gången»;
» 5/8: »ett jordestycke emellan Kopparhyttebäck och Fogdhytte
kyrkoväg andra gången»;
» 12/11: »ett jordestycke emellan Kopparhytte bäck och Fogdhyttans
kyrkoväg, på Fogdhytte ägor, tredje gången.»
1 Sannolikt missskrifning för 4/4 torp. Alla den tidens torp upptogos,
ansågos och skattades lika med 1/4-hemman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0105.html