95 mantal Kopparbäcken ingalunda må förblandas med de närbelägna smärre hemmanslotter, tillhörande Fogdhytte by och skifteslag, hvilka benämnas dels öfre och dels nedre Kopparbäcken. 25. 1684 års bergverksrelation. Af denna relation, i hvad den angår »Stripbergs grufvor», kan inhemtas att den egentliga Stribergsgrufvan, »nordast belägen», var delad i 27 delar, att densamma var 36 aln. djup och 70 aln. lång, att bredden i östra gafveln var 6 aln., höjden 6 och bredden »midt på botten» 4 aln. Grufvan bröts något inunder i östra gafveln, men vestra gafveln gick »stupt neder»; mycket hårdbruten malm och torrsten; grufvan arbetades med konst och kran. Krangrufvan, strax därvid belägen, var äfven delad i 27 delar; djupet 31 aln., malmens längd i östra gafveln 16 aln., bredden vid bägge ändarna 3 aln., midtpå 5 aln. och i vestra ändan 8 aln. lång. Grufvan var bruten i midten till 6 famnar (= 18 aln.), där gråberget vidtog i botten. Malmen till sin beskaffenhet af samma art som i den andra grufvan, »mycket torr», samt arbetades äfven med konst och kran. Flintegrufvan var hopbruten med Striberget, så att de bägge voro en grufva. Konsten till dessa grufvor utgjorde i längd från konsthjulet till Stribergsgrufvan 229 alnar och hjulets höjd 12 aln. Till konsten funnos 4 hålldammar; den första längst upp vid Svartkärn, som var förfallen men skulle repareras, då han kunde innehålla 3 dygns vatten; där nedanför låg Stendammen, och sedan bättre ner vid malmvägen den 3:dje dammen (senare kallad Snårdammen); den 4:de var sjelfva Konstdammen; »alla komma ur mossar och kärr». Slutligen fans en 5:te damm vid hjulet, »som rännan står uti och är nyss tillbygder». Det torde böra anmärkas, att konsthjulet vid denna tid var beläget söder om nuvarande gamla Stribergsgrufvan, i södra Stribergstorpet, där några obetydliga lemningar ännu äro synliga efter damm- och konsthjulsbyggnader. idare omtalas i relationen Presteberget, delad i 10 delar, »i hvilken grufva är skön malm och hafver för stalp i några år ödelegat, men i fjol (1683) upptagen, och kan väl flera delar tåla, till att hjelpa de som mycket torftige äro med». Grufvan var 6 famnar djup i östra ändan; »gifver god apparans och arbetas med 2:ne handvindar, som draga vattnet och 2:ne som arbetas med malmens uppdragande». Däremot nämnes icke den i föregående grufve- och bergverksrelationer omtalade Mossgrufvan (Mossaberget). Af gruftingsprotokollet för 1681 16/2 kan dock inhemtas, att »sexmännen tillika med grufvelaget berättade det gamla Mossabergs grufva är malmrik och god gångbar malm», hvadan ock undersökning beslöts om konstbyggnad hit från Stribergskonsten. Denna byggnad torde emellertid hafva ansetts alltför dyrbar och afskräckande, enåär den icke vidare omtalas i de följande protokollen. Grufvan blef detta oaktadt emellanåt belagd med arbete, egendomligt nog, skiftevis med Presteberget, hvilket förhållande synes hafva fortfarit långt in på 1800-talet. Den i 1ö56 års relation, äfvensom i åtskilliga gruftingsprotokoll om-