Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 48. Svedenborgs beskrifning öfver svenska masugnar (1719)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
6. Korssbandet formerar sig sielft i några ugnar, och thet
gemenligen mitt på ugnen, så at elden vil visa ett korssband eliler en vidd
mitt på och en figure efter sin och sin verckan: men orsaken ther til
är, at pipan ther öfver har ett stycke parallela väggar, tå blästen med
lågan och elden stussar emot then tverra sluttningen, och äter then mer
och mer ut: men är sluttningen jemn in åt ända ifrån öpningen til
korssbandet, så finnes ingen sådan sielfgiord vidd, helst om ock formplåten
är rett lagd och steld.
Men vil man taga anledning af naturen hvad elden vil hafva för
en skapnad til sin bästa verckan, så lärer thet vara then som elden eller
lågen sielf giör öfver ett lius: ther man ser en af elden egentelig giord
form, som ugnar af besta verckan torde fodra, allenast för blästens
utlopp skull then blifver behörigen afskuren ofvan till.
s7.
Then simpla The aldraförsta ugnar som blifvit giorda, hafva haft nog en simpel
structuren afskapnad; varit låga, fyrkantiga, smala, föga af 1/4 dedehl then rymden
som thesse senare: tå ock bläåsningen har varit starck om then hunnit
ena till 5 el. 6 skt om dygnet; men tid efter annan har ehrfarenheten lärdt
at giöra runda, höga och större ugnar, så at the nu hafva rum för 15
och 24 stigar kohl och theremellan, hvar stig bereknad til 12 tunnor.
Skimnad af The större ugnar giöra vel starckare tillverckning om dygnet; tör
större och henda, hinna til 18 och 20 sk℔:ds blåsning, ther af jag ett och annat
mindre ugnarexempel vet: men theremot consummera the mehra kohl i proportion
til sin smeltning; emedan som blästen drifves igenom en vid ugn snarare
än en smal och förtärer kohlen, som tå lettare sker, eftersom hetten i
en vid ugn är starck. Theremot en liten ugn giör en mindre
tilverckning, men besparar kohlen emot smeltningen, om then ther hos är rett
bygd, men så går thet lengre an på tiden, tå afgiften, tionden, med
arbetslönerne blifva drygare.
g s.
Om trumman Muren, som opdragen är, har på tvenne sidor ner vid små öpningar,
inunder mas-en ther blästen stelles, andra ther utslagen ske; ther utöfver äro the
usnen. sneda sluttningar som beskrefne äro.
Hvad bottnens tillredning och stell-grunden vidkommer, så giöres
först en trumma en tverr hand hög och 1/2 aln bred, så at hon lettel.
kan rensas med armens inreckning. Bemelte trumma går ändalengs
under ugnsbottnen eller under stelle som kallas, och ut vid bröstet, ther
hon ock bör slutta ned, på thet at vatnet thess betre må kunna aflöpa;
gående strax ut till ett el. två jernrör, som stå vid pelaren af muren,
ther fuchtigheten drar sig ut igenom. Fastän grunden befinnes torr och
ugnen anlagd på ett hårdt berg, så giöres likvel en trumma: ty en
masugn och thess starcka hetta drar af luften och regn vattn-åt sig, som
kunde koka inunder, ther intet lufthohl vore; ther til med ökar sig hetten
mer om han får fri communication med luften utanföre, theremot en
bergsklippa skulle aldrig emottaga en grad af så starck hette för then
naturliga kiölden skull, som är i the större stenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0225.html