244 flere af parterne dels bodde vid Holmshyttan och dels innehade hemmansdelar därstädes, ehuru boende i Bälsjöbodar. — Vid samma grufting »gjorde uppå tillfragan och allvarsam föreställning alla i gemen den enhälliga berättelse, att uti detta tingslag äro inga andra grufvor än sådana, som bergsmännen sjelfva låta bryta, antingen med egna lagstadda hjon, som gå till dess disk och duk, eller ock af annat rorparefolk i orten, som hålla sig sjelfva mat och dricka, utan att någon bränvinsbrännare är vid grufvan, som bränvin till dem försäljer, och hvad gruffogden angår hålla intressenterne honom hvar sin vecka, så länge grufvebrytningen påstår; men vid hyttorna njuta masmästare, uppsättare och hyttedrängar mat, dricka och bränvin af dem, som dygnetals blåsa, det må vara ett eller flere dygn, och är således icke heller vid dem någon bränvinssalu, utan bränner bergsmannen allenast hvar och en till husbehof, hvarefter ock accisen efter förordningen erlägges.» 1. En mera trogen skildring af denna tids seder och bruk under arbetet vid grufvor och hyttor inom Nora bergslag torde näppeligen stå att vinna, än hvad gruftingsrättens protokoll i nyssberörda afseende omfattar. Denna skildring kompletteras för öfrigt i många stycken af de talrika protokollsutdrag, som dels redan meddelats och dels ytterligare komma att intagas i efterföljande anteckningar. Vid denna tid synes äfven fråga ha uppstått om det gamla Holmshyttelagets upplösning och delägarnes inflyttande i andra hyttelag. En delägare, som, enligt hvad förut omtalats, var bosatt i Kåfalla, hade redan faktiskt ditflyttat med blåsningen för sitt ägande 1/2 hemman i Holmshyttan. De öfriga däremot voro böjda för en likartad flyttning till Ringshyttan. Af gruftingsprotokollet för Klacka-Stribergs grufting i Grecksåsar 1737 29/4 inhemtas, att Vid 20 daler smt vite förbjöds Holmshytteintressenterne, och det i anledning af ingifven besvärsskrift, att nästa blåsning skilja sitt nu i år tiüllverkade rede ifrån hvarannan, utan skola de gemensamt och efter hvars och ens ägande del detsamma där i hyttan då uppblåsa;, viljandes bergmästaren sedan intet underlåta, med alla vederbörandes samtycke, att, för kolens besparing skull, dela dem in uti en annan hytta, som beqvämligast till hands ligger. Denna blåsning, hvilken blef den sista i Holmshyttan, ägde rum 1738 och fortgick under 43 dygn med en beräknad tillverkning af 387 skepp. tackjern. Vid ett sammanträde inför bergmästaren Christiernin, som hölls 22 Augusti samma år, träffades öfverenskommelse om Holmshyttebergsmännens ingående som delägare i Ringshytte hyttelag, hvarom närmare detaljer finnas intagne i den Bergskollegii resolution, som meddelas i det följande, hvartill således hänvisas. Vid ett kort förut, 26/4 sistnämda år, hållet grufting med Klacka och Stribergs tingslag på Gyttorps gästgifvaregård, förekom äfven följande: Uti instämde saken emellan bergsmannen Anders Persson i Bälsjöbodar kärande, och Nils Ersson i Kåfalla svarande, angående 3 skepp. 15 /2 lisp. 1 Jfr Noraskogs arkiv I: 40.