Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 54. Fogdhytte grufvor 1740-1750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
medintressenters vägnar, uppå en för vid pass 44 år sedan ödelemnad
jerngrufva vid Rödberget, Takgrufvan eller Stora Rödberget kallad 1. Denna grufva
hafver intressentskapet, som består af 17 hela delar, ej förr än om våren
nästledit år 1745 begynt rensa, och ej förr än den 16 Augusti samma år fått
henne ren, då hon befunnits 142/3 famnar djup. Malmen går uti öster och
vester mycket på sned till södern och är äfven så lång som djupet af grufvan,
nämligen 142/3 famnar, samt temligen rik, jemväl godartad till östern, men
ju längre åt vester ju mera rödbräckt, samt till en del därstädes alldeles
oduglig, som fördenskull med noga flit blifver ifrånskrädd. På hvar del har man
nästledit år vunnit allenast 10 lass malm, efter brytningen så sent kom att
begynnas.
År 1744 den 2 April utgaf jag mutsedel för bokhållaren hr Peter Collin,
bergs- och sexmannen Per Andersson uti Grexåsar, och bergsmannen Lars
Svensson uti Nor, å egna och deras medintressenters vägnar, uppå en af
urminnes tider ödelagd liten jerngrufva vid Rödberget, Långgrufvan kallad,
belägen några och 20 famnar östernorr ifrån Takgrufvan eller Stora Rödberget
därstädes. Denna grufva, som arbetats på 13 hela delar, och befunnits djup
vid afmätningen nästleden höstas 8 famnar, hafver intill den tiden gifvit vacker
malm; men har nu så väl i bottnen gått alldeles ut, utom en smal rand af
vid pass 3/4 alns bredd, som uti gaflarne, förutan litet i den östra, som dock
är mycket gråbergsblandad. Nästlidet år 1745 hafver intressentskapet
härstädes erhållit 20 lass malm på hvar del, som är väl rik, men kan ej brukas
för sig sjelf, efter den stödjer sig något på rödbräcka.
Om dessa grufvor förekommer i den årsrelation, som afgafs 1747 22/12,
följande beskrifning:
Stora Rödberget har, efter berättelse, legat öde i 44 år, tills den om
vårtiden år 1745 af åtskilliga bergsmän ifrån Nor, Fogdhyttan och Vestgöthyttan,
tillsadmmans på 17 hela delar begynte rensas, hvarmed mest hela sommaren
fortsattes, så att intressenterne det året fingo allenast 10 lass malm på delen,
till ersättning för deras nedlagda kostnad.
Under deras arbete nästledit åvr hunno de ändteligen grufvan ren i
bottnen, som befauns till 15 f:r djup, men är nu vidare under kranlafven,
hvarifran uppfordringen af malm och gråberg sker, neddrifven till 16 f:rs djup.
Malmen går uti öster och vester, något i donläger till söder af 15 f:rs längd
och 12/3 f:ns bredd, varandes någon del däraf god och gångbar, men
mestadelen så nog rödbräckt, att den är alldeles oduglig och måste fördenskull
vräkas bort. Uti östra gafveln står likväl en godartad malm, som är något
öfver 2 famnar hög och 12/3 f:n bred. Intressentskapet är indelt på 16 hela
delar, uppå hvilka i nästledne sommar vunnits, à 40 lass på delen, 640 lass
malm. Till bergsprängningen äro uppgångne inalles 7 lisp. krut och 48
stafrum ved. Vattuuppdragningen förrättas igenom handpumpar; men för det att
grufvan är både djup och ligger mycket på sned, så sker det med så stort
besvär, att intressenterne nu hafva inrättade 4 särskilda pumpsättningar, den
ena längre ned än den andra.
Långgrufvan vid Rödberget lades öde mikelsmessotiden år 1745, dels för
den orsaken skull, att malmen däruti smalnade mycket af, och dels för det
den hade inga släppen, utan var ganska hårdspänd och svår att lösspränga.
1 Jfr sid. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0289.html