279 hytta, hvarjemte Grecksåsa-Rödbergs koppargrufva privilegierades 1714 9/10. Kopparhytta bygdes omedelbart härefter vid samma gård, som än i dag härstädes bär namnet Kopparhyttan. Här synes dock tillverkningen hafva upphört redan omkring 1725. Angående de inom Ringshytte hyttelags nuvarande område belägna kopparmalmsgrufvorna, sammanföras i det följande därom i bergmästarnes berättelser förekommande uppgifter. Sålunda relaterar Stockenström, att 1713. Rågreckens öfre eller östra kopparskärpning är 3 famnar djup, 11 f:r lång och 3 f:r bred; malmen är 11 f:r lång och 3 qvarter bred. Den nedre skärpningen är 11/2 famn djup, 91/2 f:r lång och 3 f:r bred; malmens längd 9 4/2 f:r, bredden 2/2 qvarter. Dessa bägge skärpningar arbetas af dess uppfinnare kapellanen i Jernboås Jöns Sundelius och dess söner, Daniel och Jakob Sundelius, mågen Frans Malmberg samt några bergsmän ifrån Nya Kopparberget. 1714. Rågreckens grufvor hafva intressenterna vid slutet af förlidne år öfvergifvit, sedan de intet hade mera ved, och i dess ställe upptagit en rymning allenast 3 f:r ofvanföre den så kallade östra grufvan, hvilken de arbetat 1 f:n uti gråberget innan de kommit på den förra kopparmalmgången, och sedan sänkt sig 1 f:n, då de fått ymnig och god malm. Denna rymning är nu 2 f:r djup, 8 4/2 f:r lång, beståendes hela bottnen af malm 4d 1/4 aln bred. Som malmen går mycket slutt under östra väggen, hvarest berget är mycket löst och skärfvigt, så att man kan frukta stalp med tiden, är man sinnad att nästkommande år göra försök med ett schakt i öster några famnar härifrån, att försöka om man kan igenfinna denna malm. Intressenterna uti den nedre kopparskärpningen hafva begynt en skärpning straxt ned vid sjön, därcest de fått något litet oren malm. Bottnen är 3 f:r lång och i södra gafveln 1 f:n hög; dock erna de att igenlägga honom emedan han ej lönar sig, och i stället upptaga den öfre rymningen, som de förlidet år arbetade. 1716. Rågreckens öfre kopparskärpning är ifrån den i år upbygda hästvinden 81/3 f:r djup; kopparmalmen på bottnen är 6 1/6 f:r lång, 1 1/3 f:n bred, hvarigenom mellan bägge gaflarna stryker en jernsköl, lika lång med malmen, 3 qvarter bred. I östra gafveln är en malmkärna 1/2 f:n hög och 11/4 f:n bred. I vestra gafveln, därest kronomärket står, är ock malm, hvilken ej får röras, emedan den gafveln är utsedd till bergfäste. I vesternorra väggen är en kopparmalmrand 1 f:n lång, 1/2 f:n bred. Arbetas på 8 delar. De öfriga 2:ne rummen, Mellangrufvan och Vestra grufvan, som ligga i en linea med den öfre, hafva både i år och förlidet år legat öde och obrukade, och kunde för vattnets öfverflödande ej mätas. Rågreckens nedre eller Sjögrufva, som förlidet år arbetades, ligger nu öde och obrukad, emedan sjön förlidne våras så högt uppstigit, att de ej mäktat hålla vattnet ur grufvan, utan måst henne öfvergifva. Men straxt ofvanföre hafva de i år upptagit 2:ne tillförene ödelagda skärpningar. Den närmaste åt sjön sluttar sig ifrån dagen i vesternorr och går flackt neder åt gafveln till östersöder 7 1/2 f:r djupt. På bottnen är ingen malm, men i östra gafveln och på östernorra sidan en strimma 6 1/2 f:r lång, 1/2 f:n bred i öster, hvilken smalnar af åt östernorr. Den andra grufvan strax ofvanföre belägen skjuter sig söder under berget 4 f:r djupt, varandes på bottnen en stor malmkörtel 1 f:n lång och 1/3 f:n bred. I östernorra väggen går ett malmstreck mellan bägge gaflarna 4 f:r