280 långt och 1/3 f:n bredt, hvilket åt vestra gafveln 1/3 f:n i höjden uppstiger, därest det går tvärt igenom bergfästet in uti grufvan nedanföre; och som intressenterna sökt att få bortbryta det, är det nu med kronomärke försäkradt och förbjudet. Dessa grufvor arbetas tillsammans på 8 delar. Härefter saknas uppgifter om dessa grufvor till dess bergmästaren P. J. Christiernin beskrifver dem sålunda: 1725. Rågrecks koppargrufva eller Sjögrufvån kallad, har på dessa senare åren allt mer och mer aftagit, till dess sedan allt hopp var ute att få någon malm, som ock för stark vattudrägt hon i år blef alldeles lemnad och ödelagder, då hon befans djup 2 2/3 f:r, lång 10 f:r och bred 2 2/3 f:r. Arbetet har merendels drifvits med borrning och skjutning. Sedan malmen uti ofvanberörda grufva och andra där bredvid anlagda skärpningar var alldeles utgången, hafva intressenterna gjort åtskilliga försök där i nejden, som ock på allmänningen Kalklint, hvarigenom de samlat några lass kopparmalm, men de försöken äro af ringa värde och gifva föga liknelsetill någon varaktighet. 1730. Rågrecks koppargrufva. Sedan Sjögrufvan blef år 1725 ödelagd, hafva intressenterna gjort försök östanför och straxt invid den förra, hvarest de gjort en sänkning till 9 f:r och träffat i vägen någorlunda god kopparmalm; denna sänkning, som går mycket i donläge, är nu på bottnen 4 2/3 f:r lång, 12/3 f:n bred, hvarest malmådror gå parallelt med hvarandra, somliga af 1 och somliga af 2 qvarters bredd med gråberg och någon jernbinda emellan; visa sig ock vackra malmfläckar här och där. Grufvan arbetas på 71/2 del och hafva intressenterna bekommit tillsammans sedan förlidne Mars månad 140 lass, merendels god blötmalm. Till malm- och gråbergslossning har åtgått 4 /2 stafrum ved på delen, och 4 I℔ krut för hela grufvelaget. Uppfordringen sker med handbårar och vattnet afhålles med en handpump. Veden tages af allmänningen Kalklint. Bergmästaren E. Stockenström meddelar i 1716 års relation om åtskilliga andra koppargrufvor bland annat äfven följande: Röbergs kopparskärpning vid Fogdhyttan, nederst af bergets klint upptagen, liggandes straxt ofvanför en liten jerngrufva, som nu ej arbetas utan är full med vatten. Denna skärpning är 1 1/3 f:n djup, på bottnen finnes en liten kopparstrimma bredvid jernmalm 4 alnar lång och midtpå 1 1/2 qvarterbred, men smalnar af emot bägge gaflarne, så att den allenast har 2 tvärfingers bredd; arbetas af handelsmannen Gabriel Petre allena Hvad i samma relation anföres om smärre kopparskärpningar vid Lämåsen och Nyberget är förut omförmäldt 1. Vid Grecksåsar arbetades redan från 1713 flera koppargrufvor af ett intressentskap, bestående af dåvarande bruksarrendatorn vid Stadra, sedermera bergsfogdon P. Fröberg, handlanden Vestman i Nora samt några bergsmän. Bergsfogden Johan Norin, adlad Nordenfelt (i Karlskoga och Leke bergslager) blef äfven delägare däri, samt säges i sitt adelsbref hafva inrättat »ett nytt kopparverk» vid Grecksåsar2. Koppargrufvan härstädes »blef 1725 ödelagd, sedan malmen alldeles gått ut både på djupet och för orterna, hvarefter intet försök 1 Jfr sidd. 117 och 258 här ofvan. 2 Jfr Nor. arkiv III: 251.