407 daler 31/2 öre kpmt, hvilket belopp af rätten faststäldes till betalning, hvarjemte 9 daler tilldömdes hyttelaget i rättegångskostnad. Bergsm. Erik Olsson i Södra Ås, som för sitt 1/4 hemman resterade med 54/2 dagsverken à 3 daler, 21/2 kördagsverken à 6 daler, 24/2 stockar à 4 daler och i penningar 8 daler 29 öre, eller tillsammans 50 daler 13 öre, dömdes likaledes att betala sistnämda belopp, tillika med 9 daler i expenser. Man torde häraf kunna sluta därtill, att byggnadskostnaden åtminstone uppgått till 4 à 500 daler för helt hemman, och således för hyttelagets 91/2 hemman utgjort minst 3,800 daler, måhända uppgått till omkring 5,000 daler kpmt, hvartill vidare torde böra räknas hvarjehanda prestationer, som i forna dagar vanligen utgjordes in natura af de byggnadsskyldige. Vid samma (1774 års) bergsting blef, på stämning af förenämde Karl Persson i Skofttorp, öfvermasmästaren J. T. Winberg, som inköpt och bebodde Bastnäs egendom samt under året deltagit i bläsningen i Åshytte nybygda masugn, genom »tredskodom» ålagd att ersätta 4 lass lim med 8 daler, begagnad hytteredskap under 11/2 dygn med 3 daler, tillammans 11 daler, att utgifva i expenser 9 daler kpmt samt att plikta för »uteblifvande» 2 daler silfvermynt. Han sökte icke återvinning häri. Af domboken vid häradstinget 1775 27/10 kan inhemtas att Unga Nils Persson vid Norrås hade till detta ting instämt Nils Persson den äldre och Erik Anderssons enka samt dess sterbhusintressenter därsammastädes, med påstående om jemkning på deras innehafvande skogslotter samt ersättning för rättegångskostnaden. Och som genom Jan Ersson vid Mellanås den påstådde jemkningen icke bestriddes, allenast hvar och en får behålla dess innehafvande gamla häfder; alltså förordnas nämdemännen Olof Gabrielsson på Bondeborn och Nils Erlandsson i Ringshyttan att i laga tid och vederbörandes närvaro berörda jemkning uppå parternes skogslotter behörigen förrätta samt sedermera dem däröfver vederbörligt instrument meddela. Vid bergstinget 1778 21/4 innehåller domboken (i § 90), att I anledning utaf Erik Olssons, Olof Nilssons och Erik Perssons i Sörås förde klagan, det skola Ås hyttelagare ofreda deras invid masugnen belägna skogstegar både med uppläggning af kol och malm som sinders afstjelpning, fann bergstingsrätten för godt att förordna sexmännen Lars Andersson i Nor och Olof Gottskalksson i Blexberg, att nu instundande sommar, uti hyttelagets samfälta närvaro, utstaka det utmål, som hyttan af ålder ägt eller det här i orten kallade hytteblecket; och varda sedermera hyttelagarena vid 1 rdr 32 sk. vite förbjudne att däröfver skrida eller angränsande skogstegar på ena eller andra sättet ofreda. Samma dombok innehåller vidare (i § 92) följande: Inför bergstingsrätten hafva Nils Persson den äldre och yngre samt Jan Ersson i Ås sig däröfver besvärat, att deras medintressenter i masugnen tagit sig före att på klagandernes enskilte skogstegar uppbryta mursten, utan att dem förnöja för den skada de å marken taga; och som å den ena sidan det icke bör vägras att låta hemta det som till bergsbruket erfordras, så bör ock å den andra ingen skada härigenom förorsakas med mindre den varder ersatt; fördenskull skall hvar och en vara förbjuden vid 40 sk. vite att bryta eller hemta mursten å desse sökanders skog innan de förut med dem öfverenskommit angående ersättningen; och skulle den för högt påstås, så hafva de