459 efter återkomsten till Stockholm framletades den i början omförmälda breflappen; jag gjorde mina jemförelser och vill härmed framlägga resultaten. Första afdelningen i predikosamlingen innehåller sålunda »söndagstal (d. v. s. predikningar) af broder Anton’ Perenensis, i predikarebrödernas orden»; och den andra »tal eller predikningar af samme Anton». Slutorden (finitur) kunna öfversättas sålunda: »Här sluta veckopredikningarne, hvilka sammanfattats af broder Anton Ps:sis i predikarebrödernas orden. Genom Guds nåd. Amen. Denna bok afslutades i herrens år 1462 på relikfesten 1 efter middagen vid klockan 4 och här i Noraskoga socken. I Guds namn Amen». »Broder Anton», som skrifvit denna predikosamling, var således medlem af Dominikaner-orden, en af Dominicus de Guzman 1215 stiftad munkorden, hvars medlemmar äfven kallades Prædicatores (predikare). Möjligen var han bördig eller utsänd från Pirano, en i den forna romerska kyrkostaten, vid Adriatiska hafvet belägen plats. En i det förutnämda registret på annat ställe förekommande anteckning gifver antydan därom, att han innehaft rekommendationer från en kyrkoherde eller församlingsföreståndare härstädes att utöfva predikoverksamhet. Visserligen kan det synas underligt att predikarebröder blefvo utsända från Italien för att utöfva sin verksamhet i den aflägsna norden, men det låg ju i påfvarnes eget intresse att kyrkans angelägenheter icke försummades på något, om än aldrig så aflägset ställe inom kristenheten. Då all predikan och hvarje gudstjenst vid denna tid, äfven i vårt land, förrättades på latin, kunde språket ej utgöra synnerligt hinder; och munkkåpan var sannolikt då, likasom kolportörsväskan i våra dagar, en god rekommendation hos den »troende», okunniga och enfaldiga menigheten. Hvad göra för öfrigt våra s. k. missionärer nu för tiden? Besöka de icke de mest aflägsna trakter af verlden i »missionens tjenst». Alltså: »Ingenting nytt under solen.» Omkring ett år synes Anton från Pirano hafva utöfvat sin predikoverksamhet inom Noraskogs församling, att döma af antalet och söndagsrubrikerna i hans efterlemnade predikosamling. Att han icke kan räknas till församlingens kyrkoherdar synes vara klart; men att han i ett blifvande nytt herdaminne öfver dessa kan upptagas som ett tillfälligt biträde, likasom adjunkter nu för tiden, torde äga sin fulla giltighet. Lotteri och barnavård. En sammanställning af tvänne så olika ämnen kan synas något egendomlig; men fråga därom har likväl en gång varit å bane i Nora bergslag på def sätt, att dess dåvarande riksdagsombud — Per Persson i Vassland (f. 1737, d. 1800) — under den 10 Augusti 1772 till K. M:t inlemnade en underdånig ansökan »om privilegium på ett lotteri till fond för barnhusinrättning i orten», af följande lydelse: Stormägtigste Allernådigste Konung! För Eder Kongl. Maij:ts fötter nedlägga Nora Bergslags Inwånare genom mig dess antagne Riksdagsman, här med deras underdåniga böneskrift, uti 1 Troligen den 21 September.