460 diup underdånig tilförsicht, at Eders Kongl. Maij:t wärdes dem sin Höga nåd låta wederfaras. Fram för alla andra orter i Riket, har Nora Bergslag inom sig en myckenhet af Barn, hwars Föräldrar ingen anan utwäg äga, än til deras uppehälle lemna dem, så snart de kunna ikring wandra, tiggarestafwen i handen. Huru sällsynt det är, om sådane blifwa för Eders Kongl. Maj:t och Riket nyttige, hwilcka uti ungdomen, snart sagt, få ingen kundskap om deras skyldighet, det är en sak, hwarom beklageligen förfarenheten wittnar. Bergslagen har förthenskull wid denne tiden, då hwar Inbyggare i Landet täflat med hwarannan at wisa sin glädie, warit omtänckt at påtäncka dessa uslingars räddning: i synnerhet som de äro födda af Bergslagens egne arbetare, och hwilcka förutan Bergslagen aldrig kunde åstadkomma et så betydande Bergsbruk som annars årligen skier: men Bergslagen mäktar icke fullgiöra sin böjelse, hälst ingen annan utwäg gifwes, än inrättning af Barnhus, hwaruti Barnen kunna intagas, wid den tid de utsleppas, at sielfwa försee sig om födan, hwartil fordras penning:r först til inrättningen, och sedan til densammas underhållande. Om detta årets swåra spannemåls brist warit wållande dertil, at man för sine Husdörrar sedt ansenlige flockar unga Barn, som klagat öfwer hunger, så hade man anledning hoppas at det skulle uphöra: Men allernådigste Konung! Bergslagen kan aldrig undslippa se detta elände, så framt icke någon allmen hielp kan anskaffas. Orsaken dertil är, at Bergslagen tarfwar många arbetare, och de gifta sig utan at ega något mera, än hwad de med grufwegång kunna förtjena, och som Bergshandteringen icke lemnat, nu en tid, dess Idkare någon serdeles förmån, och arbetet samt förtiensten endast påstår om sommaren, så blifwer arbetslönen ringa, och otilräckelig åth flere, än dem som sielfwe kunna lägga handen vid arbetet. Bergslagen, som gierna efter sin förmåga will, om inrättning af Barnhus kan komma till werkställighet, bidraga sedermera til dess underhåll, bönfaller derföre allerunderdånigst, at Eders Kongl. Maij:t i Nåder täckes föruna Bergslagen den frihet, at månateligen i 3 års tid, draga et Lotterie, anten i orten, eller på något annat ställe, och den winst som deraf falla kan, gienom Kyrkioherden och Församlingens Ledamöter, anwendas til en så nyttig inrättning: Och fördristar sig Bergslagen at om Eders Kongl. Maij:ts nådige tilstånd så mycket mera i underdånighet giöra sig förwissad, som Nora och Jernboås församblingar, utan den minsta hielp, upbygt sine kyrkor, och dessutom beswäras ingen anan, at bidraga til denne inrättning, än den som efter sin förmögenhet och fria wilja will Lotteriet försöka. Är Bergslagen så lyckelig och erhåller Eders Kongl. Maij:ts nåd, då är Bergslagen eij mindre lättad ifrån en öm omsorg, än anars efter innniskio utseende usliga spena Barn upammas, at i all sin tid förkunna Eders Kongl. Maij:ts Landsfaderliga godhet och nåd. Med diup undersåtlig wördnad framhärdar Eders Kongl. Maij:ts Allerunderdånigste och tropliktigaste undersåte Pär Pärsson. Nora Bergslags härads riksdags fullmägtig.