Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
och smekte, smekte och kysste honom, så att Runni knappast
visste huru han skulle bete sig. Så förskräckligt som dessa
små kelgrisar hade aldrig nybyggarbarnen i Lappland galnats
med honom — han var deras förtrogne vän, men han var
också nästan deras förste älskare, och han fick de unga vackra
flickornas första, skälfvande kyssar. Ty de beundrade och de
älskade honom. Men de älskade kanske ännu mer, ehuru
omedvetet, någon gosse i samskolan, och Runni satt i en för-
tjusande mellanhand.
*
För en tid sedan såg jag Runni — men huru förändrad!
Han hade blifvit enormt fet, så att han vaggade och rultade
fram som en dogg. Och trög, alldeles gränslöst trög och loj
var han. »Vossen» hade blifvit bortskämd, blifvit till van-
skaplighet fördärfvad med detta lifvets goda. »Hundvakten»
var slut för Runni, sötebrödsdagarna hade kommit. • Renarna
och snöfälten, de tysta skogarna med myr och tjärn, älfvarna
och fjällen — alltsammans nu bara svaga minnen! Spårvagnar-
nas rassel och storstadens bullrande vimmel hade med våldets
makt trängt allt det framfarna åt sidan. Bara när Runni låg
och halfsof och nappade efter flugor gick det gamla igen.
Någon intelligens behöfde han ej vidare utveckla, det gällde
bara att vara en verserad hufvudstadshund, att ej låta sig
förbluffas utan öfverlägset taga händelserna som de kommo.
Annat var det på sin tid uppe i markerna, där han tacksamt
höll till godo med rester af en enkel matsäck och i nödfall
fångade sorkar i björksnåren efter fjällsluttningarna!
När Runni stjäl sig bort — och han har tydligt markerat
att han helst ligger på vakt och utkik nere vid porten —
promenerar han makligt i »torget» eller Humlegården. Där
träffar han snälla, kärvänliga barn, och där råkar han en
mängd hundar, på hvilka hans hvita grinande tandgård och
hans kyliga sällskapssätt alltid imponera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0183.html
