Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
På samma sätt firades, åtminstone för mindre än femtio år sedan, och firas
kanske der och hvar ännu, Baldersfesten midsommarsnatten, i Skåne och längs ku-
sten uppåt Halland, Bohuslän och långt upp i Norge. Der upptändes en stockeld
på ett berg eller en kulle, och dit samlades folk, i senare åren blott ungdom, från
trakterna deromkring, för att likasom Baals prester, dansa kring elden under rop
och sång. Denna stockeld midsommarsnatten har ännu i somliga trakter bibehållit
namnet Baldersbål ”).
Redan den skarpsinnige geologen Leopold v. Buch, som såg denna fest firas
ända upp i det nordligare Norge (Reis. I, p. 360), gissade att den ej kunnat upp-
komma i ett så nordligt liggande land, der man under den ljusa midsommarsnatten
blott ser röken, ej elden; men han synes ej hafva kunnat ana, från hvilket land
och hvilken kult den härstammade. Han säger att folket lopp tillsammans på en
närbelägen kulle och upptände en stor eld, i hvilken midsommarssolen sken klar och
lysande. Det oaktadt voro dock alla muntra och dansade i eviga kretsar kring
elden "+). ”
Men om denna Baldersfest här i Norden har något sammanhang med den
gamla Baalskulten i Phenicien, så måste samma fest firas äfven i länder, som ligga
mellan Phenicien och Skandinavien. 1 detta hänseende torde det äfven vara upp-
lysande att känna förhållandet härmed i Irland, som påtagligt måste hafva stått i
närmare beröring än vår Nord, med Baalskultens moderland.
Min intelligente ledsagare D:r Wilson, som jag frågade derom, yttrade att man
förr, mera än nu, brukat att på höjderna i Irland, midsommarsafton, upptända Bals-
eldar, hvilka på landets språk kallas Balstein, och dansa kring dem hela natten.
Nu var det blott ungdom som samlades, men han visste att förr hade äfven äldre,
både gubbar och gumimnor, infunnit sig. Der dansades dels ringdans, dels parvis
gossar och flickor, och ”man sprang stundom äfven genom elden fram och åter”.
Sjelf hade han deltagit i dessa folkfester; men i senare åren hade de blifvit af
presterskapet strängt förbjudna i anseende till de oordningar som dervid föreföllo.
Jag förstod ej hvad detta bruk, ”att springa genom elden”, betydde och frågade om
de dervid fäste någon betydelse, eller om det blott skedde af yrhet och öfverdåd.
Han visste det icke, imen sedan fick jag upplysning derom.
nas tåg genom gatorna ”mer dansande än gående”. Movers I, p. 682. Se äfven framdeles rörande
tolkningen af 8:de stenen i Kiviksmonumentet.
’) Denna traditionella benämning har Tegnér antagit som öfverskrift på X:de stycket i sin Frithiofs-saga.
Tegnérs Samlade skrifter I, sid. 117.
"’) Det är dock högst märkvärdigt att denna Baalsfest firades vid kusttrakterna så nordligt som Hindön,
d. v. 8 i granskapet af Lofodeus verldsbekanta fiskerier. Detta, i förening med andra kända fakta,
kan gifva anledning till hvarjehanda betraktelser rörande Phoenicernas kringspridda handelsexpeditioner.
Men för att ej synas falla i hypotheser, böra vi gå varsamt och blott steg för steg, på den under-
sökningsbana, som vi beträdt. Således först framdeles härom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
